- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
222

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lande med schalen öfver hufvudet mot apoteket till. Jag
som en pil till dragluckan och skrek:
»Hvad är det, hvad är det? Har någon blifvit
sjuk!»
»Patron har skurit sig i halsen med en rak-knif»,
skrek hon tillbaka. »Ska till apoteket!»
Jag sjönk ned på en stol, glömsk af de lokala och
allt. Vår kära, gamla vän Boström! Så ohyggligt! Vår
kära, gamla vän! Jag måste genast dit och — —
Men så kom jag i håg hvilken utmärkt notis det
här var — redaktörsinstinkten segrade — och så raspade
jag med skälfvande hand ihop följande:
»En beklaglig olyckshändelse har i dag försänkt
en af våra mest aktade familjer i den djupaste sorg.
Handlanden G. P. Boström har i ett anfall af
sinnesförvirring (det var för familjens skull!) så illa skadat sig
med en rakknif att fara för lifvet förestår — —»
Nu kom pigan kilande tillbaka.
Jag afbröt skrifningen och skrek:
»Är han riktigt död?»
»Hvem?»
»Patron.»
»Patron! Nej, då. Han har bara skurit sig litet
vid rakningen. Har varit efter alun — alunh
Gud ska veta, att jag inte missunnade Boström att
lefva. Jag var tvärtom riktigt glad öfver att vi hade
honom kvar. Men nog tycker jag, att han hade kunnat
dröjt en enda dag till med att ta’ sig, så jag fått ha
min rara notis i fred! Emellertid hade jag nu fått lärt
mig ett sätt att skaffa lokala’.
Det var bara att sitta still och fiska, det! Det
gällde bara att inte fiska i grumligt vatten igen.
»Ska det vara Svenska det här?» frågade Styfven
i detsamma och stack in hufvudet — nu så pass
rödmosig att–––-
»Ja, så vidt jag vet», sa jag stelt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free