Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 34. Måndagen den 2 Oktober 1809 - Hwad nytta kan Fäderneslandet hemta af de presterliga och medicinska Studiernas förening? Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mll kpeciminill ell. exam. TheoLz exam. Sli1i, och Exercitii Difputatinn ik-. och olik-
heten af de Weitenfkaper, hivari deßa Grader lkilja.6, torde, idid närmare eftersin-
·-lia«iide, mera bestå i den enas Piaktifka nytta framför den andra, all i den större tid,
som den etta fordrar framför den andra. NatiiraliHistdtie, Phylli, Matyeinatik,
Asttviivluh OrientaliSpråt m. iii-; fe det allt fader, font en fnilll Ptonioveadlls
måste lägga sig rå — att förtiga allt det liii-da tkr-åli, hwarmed han blott fdr en
Elida dag i sill lefnad mätte möblera sitt hiifwndocd son-i ljan sedermera alldrig filt
tillfälle att begagna. Skutle tvål Medicinska Wettenlkaperna fel-dra mera-tid än allt
. detta nyßnäiiida,dch lknlle ej denitatid på dem svara alika nyttigare alliva«nd?..Wi-ßer«’
ligon- Jag mågar således tro, att dm Idi-fattningarna fan början fastat de förde-
lar ivid den medicinska Graden som kvid den Istrien-km ivi nu bland Presterlkapet
, stolat aga lika mäiiga Medicitia-Dot«ioiset folnPhilos Magilirar. Den tid af 25
år, hwarförinnan ingen för-prestlvigas, lemiiaisafiuea önskligt rädrunl till bilda yrke-
iigs förening Iag will icke namna att mänga aifwas, som langt för denna alder
pa en gaiig matit Promoverade Doktorek och Magsftrah edurii deivifande det än
avi-te för min fatts: Jag tvill endast pils-ii, att stötte delen af dem forn egna sigöt
Larosiiindet wallligeii inyctet förl- iiiiiekiafiva de konstapel-, som Cvnsisiotierna fel-dra .
lvid inträdet deli; —- fast jag derfdre ej ivill påstå-att ju icke flera skulle hems-nias —- och
att de,-i anseende till fen ölder, nöd-falas tillbringa flera är nled konditioner-ande,
hwilta med mera nytta blide för dem fjelfida och Sanihallettilnnat uppoffras åt
Medicinfka Studierlia. Det hinder, som sötes i deßa Sludiers ividldftighet och den
liiikränttastlden till deras inhemtand» skall således lätt dftverivinnad af en siitig linde-
ttlnde, isynnerhet om en updlyst och Faderiieålandåiallkande Regering dermed för-
enar uppmuntran och understöd i Lill-olåten och inolfwatande belöning i fi«aiiitideit,
waise sig- som Hel-is Prof. Teafwenfelt föreståt, genom beräkning af dubbla ärl,
hivat-om fl«e«l’ga»deßiitoni redan warit iväckt föl- Coiiikninistrar lvid fil-inte lägenheter-,
eller, i fall detta ansågs för mycket, af wißa tir« för Meditiiifka Gradem som till eil
början ej borde tilifnia mindre än 6 iii-. - « ·
Men, dit-ad font isynnerhet skulle bidraga till ett snart och ofelbart ivinliatide
af detta lidgst ilyttiaa ändamål, wore en efter Tidehwatfidets och tvärt Landd dedof
mera lämpad Jiiråtttiina af tvära Stolor och Gyn:ilasier. Språkeih de Historissa
och isynnerhet de Praktissa Wettensiapexlia, få nöjfamilia och mittigai alla yrken dch
hos oß ty tvärt få mycket först-tittande- borde mata det enda, fom der lärdes. Allt
dolde ivid de mindre Lärosilierkem efter ivißa af de större godkända Beira-bloten
föl-bereda den högre underwisningen liiid de nyßiiämdm så att del-as Lärare ej be-
hiifde, fom nit, fast-isätta sia med de första Elementerna af fina Watt-liftaren ännu
liiiildre lära att definiera och konspirera I fanlma förhållande borde Stclernii stå till
Gyiiinasierncd Fölle då skulle Fabers-siandet tunna tvår-ta sig fullkomlig nytta-af
de publika Lärosaastalterlial först då skilde det för sin tlelifi finna ett— tillräckligt an-
tal sitt-fuga amnest. Som Latinftci Språiet alltid blir ilödniåndigt att tänkta för
«·l)war och en wistteilssadsckdkaiex ochifynneihet för en Sainte, borde det tillhands-it-
ligen läras lik-id Stolorna. Efter den tak-ta och gena metadfo flera hos eiß ne-
komna Lara böcker deri aifiva ivid handen H, ssiille det säkert inom kort tid och
Uled den fullkoillllgdet kunna inhemtas, att det sedermera l)ivai-leii—mi«d Gymna-
.sinm- eller Atadeiiiiell behöfde upptaga fä mycken tid pli andra och nyttigare knuffa-«
st) TM er. Se titaginia Latlal, eller försök att litet-din Sigrids Eli-solar läsa Latin, af Casim
Radi och kennlar-Bos för« Begyaiiare i LatiiilkaSpi-alet, al Qi-cl-ei:derg. .
,-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
