Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.. .. «:.4.W-.–—«-f— ——»..-,«—»..
å :
kilt hälften emot hivad den eljest idar toan att stiga, talar ännu mer till förfinar af«
- hans satts, och yar, likasom alla andra fakta, den lilla egenskapen att bättre atei-i
j s— ’ « » lysa sanningen an alla brantvinsapologier sammantagna , «-
- - - Hlvad Förf. i förbigående sagt om Diikonternael skadlighet ar så många gän- «
ger sagdt och sa todligt besvifadt- att-, utom dem som ijelstva äro delägare eller förtje-
L » : nare derivid , eller begagna deras penningar till sina min-alerten later icke sin-
I s « MS någon med sundt förnuft sorn ej. ar öfivertogad om deras förderflighet for ita-
ten. Men Net; kan anan-icke lemna att göra vägra anmärkningar i anseende till
Po ! ? - s rivenne stånds bemödanden wid Riksdagen 1809 att genomfdtfattningar dilla fadeat
sp - » högt pris, och htvilket förf. liktval endast anfört genom utdrag ur Riksdagstidnine
4 « gen. — Det idar nödioändigt att- detta bemödande skulle wtsa sig i de kivenne stjndv "
x « der Jadeimngshafware endast kunna has-va röst toid riksdagarna, och detta bewisar
j » endast olantoligbeten as tvår representation; .det ar också bekant att lnvad som icke toanns
." " genom tullsörhojntngen,«det svann-s genom den fria hräntvinsltranningen. Men ont
s steget-ingen denna gång af hivad-orsak som helst gifwit efter-och betviljat allt hivad
kf man wille, har den med detsamma beröfivat sia all kraft att förekomma mißdruket
- , sil deras? Man har icke oriktigt liknat andetsåtarne i inaßa wid barn, och Allmänna
« ,. styrelsen toid föräldrar. Wißerligen kunna föräldrar någon gång af söthastande, els ;
« « - ler söt att förmå sina barn till någat hwartill de ej haan böjelse, bewilja dem bru-
ket af något divan-ed de tunna skada andra,.men istidant fall nr det en pligt och en rat-
F tighetafsöraldrarneatt efterse det ingen skada-nykommen Om Negeringen icke kan inskrän-
- ka bränwinsbranningen,zkan den armiastone haman fylleriet; hwilket förekommer hela
deß stadeliga merkan- Att sådant kan ske genom kloka och wäl handhasda polissörs ’
i . FF « z fattningar hastva tvi numer-ax genom de af Hr- Stats.Rädet, Landsh. och Komtnend. !
L, Ps.-»- « tn. m. Frih. Adlersparre i Skaraborgs län widtagna,- ett exempel oci- och hivad som
««« i« , - later tvetkijcilla sigi ett län läker werkstålla sig i» flera, ellersskulle en regering med
k- » sin widstrackta matt icke tunn-i uträtta mer an en Landshöfding med sin in-
" .l - äkta-trast -
» i . , " Turkiska Arnråertias beskaffenhet. . " ,«’
,- . » (Ur Wittmanas resa till Syrien och Egopten). »
FI s J en turkisk armö fet tnan menniskor as alla möjliga färger-, anletsdrag·och kropps- s
» · bildning, ti) den bestar alltid af en mängd från hedar-andra helt och hållit skilda na- »
s 3 tioner. De sydliga Ylsritanerna aro smarta; de iii-ån nordliga delen af denna nettos-,
s .« i del äro mörkbruna-« och haft-da ulllikr hir, Negrernas karakteristiska kännetecken. E-
i. «- ; » gyptierna, sa tvål som soldaterna lit-tia Mesopotamien och Syrien, äro aswen smarta "
E » eller åtminstone sxoartbruna ; de hmita soldaterna aro antingen Ettropeer eller frsin
t« «- Ratolievs Akmeviem Georgien Och Tartariet. Jirloin deßa senare utmärka sig i·
– synnerhet Georgianerna genom ikondeten as sina anletsdrag och den sinaste ansigts-
T.» , » s " faeg som man nägonsin kan föreställa sig, och berömmas dersöre almen med rätt–
. E « wisa. «
H» s » QZ en turkisk"artnå, enligt sin uppgift-stall svara 20,ooo nian statk, sa« kan
- ettan dennas- strat aftätna halfiea, som best-ar as betjenter, köpmän och annat solk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
