Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
N 47.
Ionrnal-
. för
gLneetatetejn sed WWW-
Onsdagen den 26 Febman 18j2.
Geografik
«Karta öfwer Swerige af Carl Akrell, 18n, graverad as Författaeem femte
tillhörande Undervattelsem 3 ark 4:o, tryckta hos Carl Detalj, 1811. 3 de w-
« B:ko. « « ·
L« Med ett nöje, som skall delas både af konstälskaren och patrioten, går Nec. att
att-träla ett arbete, som bios oß äc- det första i sitt slag, och som skall, ju meta det
blifwer landt, tlllivtnna sig ett anmärkt, allmänt och ojåstvigt besatt. Hk Amu» »-
dan land föt- en lika solid wetcenstaosidkare som lycklig konstjdtare genom flerfaldi-
ga sortienstfnlla arbeten, (bland lrwilla ma« nämnas hons söte-läsningar i Fortisikatios
nett och hans dyß utglftta Wögkarta öfwer Swerige), hat-, genom framgifmandek
af detta tsetb förmätfwat sig ny rätt till fäderneslandets etskånslcy och bekcdksig
en lika tvi-rakna som mackar åminnelse s s
«Sättet, att genom Kasstor ask-elda länder, har i senare tider undersökt en be-
tydlig förändring, hwarigenom deßa arbeten wunntt en ökad grad as omloaehet och
intreße, den man nåstanpå alla andra ställen t· Europa sökt begagna. Forntidens
geografiska kattor utmärkte blott ländernas polittjka gränser, de förnämsta stoder·och orter,
och någon gäng de högsta bergskedjan Snianlngom blettno de betydliga-te tvagar kaqtm,
jemte de ansenligaste tralk och skogar, ehuru äfwen deßa slags kattor mera kvots
namntegistek på orter, an nejdernas afbildningar· Slnteligen har man sam-ik, akk
uppmärksamheten öfwen bör fästas på jordytans systematiska omioexlmgak, pz MW·
och höjd-sträckningarnas sammanhang och försteningar, på de dec-af bestämda matten-
dragens storlek och lopp samt dalarnas sigur och egenskapen Deßa jos-dysans forw,
förändringar hafwa alltid i hwarje land ett giztvet inflytande på del-? odlingsbarheh
klimat, produkter och näringslångz de svetta va folkens lynne, seder och industri-
eftek dem böra de naturliga gränserna utsattas; och genom dem bestämmas möjligheten
och beskaffenheten af de kommunikationen som skola sammanbinda alla delat af ett
tand eller förena det med näsigkänsande länder- M kännedomen hatas stundat af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
