- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1812 N:o 1-148 /
336

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.







.;,;2–-.q-.-..-—».-.–-..» .-

Sehltdener, förmodligen frän Greifswald och densamme font nägon tld uppehållit sig-
i Swerige, har under loppet af förledit ät ntgifwit en dylik Undetfökning, kallade
« aber die Schwedifche Verfassung nach der Reglerungssisreform vom 6 Intel 1809.
Berlin, RealsSchulbnchhandlunO 1811. Ret. har ej haft tillfälle att läsa sittf-
ten, men fett den med lotord nämd i en tvfk tidning. ·
Författaren lemnar svid flutet af sin skrift en kort öfwersigt af Sweriges
—Saml)ällsfdftem, och stutar med följande ställe, forn mä tjena att glfwa Lilfaeen ett
begrepp ont den silofostika blick, den anda och stil, font rånet t denna Afdandlinzz,
pas. lo :
ils-sådan är den samhällssdrdning Swerige omsider uppnått, efter upprörda be-
« lägenheter under många fettet, då och då lnanade wld franslkpintnlngen af nånra o-
manliga män- Wid den stund den fdtfi fpntes, denna Konstitutlon font hädanefter
stall bestämma tvära öden, hörde jag öl ena ljdim ropas: det är deneokeatlenl
gch å den andra: det är defpotifmenl —- Onfkade man en oleansanslk sintelsex
Onfkade man de utländlka Konungarnes enwålde, llsoilka styrde i kraft af Colmar-
Unionen? Eller de tlvänne sista oEllen-eliternas af Zwendrüclllka putar Eller den
som svåra egna ögon bewittnatT Asta-trave man se sitt-reddas denna en Endas god-
tyckliga styrelse, fone, uppmuntrande ulöfningen af regelldsa miljon twanne gånger pä-
kallade revolutioner, sedan den för Swerigeåstadkdlmnit förluster af widstrackea pro-
tvinfer, och fluteligen bardt nät- hade fataltledt utplånande af Swenfka namnet? ——-·
Onikade man en republikansk styreler Onlkade man friheten af deßa nästan till fa-
beltidetna återgängna ferien då mäta råa förfäder-, församlade på omätliga fläktad
lälo luften återlkalia af sina bifalls- rop till sina Lagmäns orafel - utsagor, förfärade
Konllngarne, offrade dem ät Gudarne, etter nedstdktade dem i brunnar-? Onfkade
man äter de sekler font nära efterföljde Cdrlstendomens införande, deßa tider, da«
folket, ännu alltid förfärligt för sina förtryck.tre, litmäl ej mar annat än en ielboll
och ett offer för den ewiga striden emellan prest-waldet, hertaimäldet «ocl) enstpäldetl
Eller åstundade man fe åtetlifldas denna formliga frihet, font föddes af Canr- XILS
lysande-, men hårdnackade despotism, och af den annu t friskt minne förblifna fruk-
tan för den aristokrati hans Fadet nästan hade nederajort: en frihet, af deßa stal
inrättadin ett fått att urarta till anatkl, då den berättigade den demokratilka krafs
ten att nöta sig biträddas en konstitutionel aristokrati, för att alldeles föl-lama den
menat-kista magten? Antliaem under frambärande af den djupaste mördnadssgakd
ttll Sturars och Engelbrechmrs grafwar,- borde man ei åtnöjas alt närma sia tia
en famhåilsotdning, sådan font kanhända GUSTAF Vasa lknlle haflva tänt och
fattat den, om himlen i det natwatande seklet ställt Rans matt-värdiga sval-elfels
Det svar han, som först bestämde denna åtminstone ordentliga form Cf en National-
Reptefentation, hwilken ensam, under nära tredundrade lit-, tsent tlll bröstloåen för
friheten. Det wat han, som för alltid bröt den hitta-ki- hwilken Ivar af skatbon–
tlftnen förmältt uppställd i ett werlligt system af öttdermälde och förtryck. Ankfsk
wis, för att icke lemna några pelare alvar af den gamla famllällssbdggnadem före-
tog han seg ej att likaså nedstsi aristokratien; men ban kände den kväll i afmaftnn att
andra bandet en dag skulle nedsisi den, gjorde han den ett eftertryckligt motstånd:
och emot bägge deßa wälden ställde ban den stora maßan af förtryckta medborgare,
lon-illa han, i deras ordning, lika lval förstod att stöta genom sin skicklighet och ge-
nom sin fosterlands-kanna Iftig befordrare af upplysning otp af utökningen ntaf




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1812-1-148/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free