Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SwenE Fonnng blisioit författad; Flere af Gustaf lls skrifter uppräknas härefter
tillika med samtida personers yttrande deröftveri härefter följa Erik X1V:s, om huvars
stil nian kan döma as följande mur hann försmak för kriget emot sto-magen iden-«
nelnart, och hwarsoid Ner. endast ändrat stafningssättet. -
«Jag begynte icke först fejden, jag bröt icke förbandet först, Ian hafsmer icke
«först tagit dans konven, jag hastver icke skällt honom först, jag hade icke något ifan
«Honoin, Jag gjorde Hans Sandebud ingen orätt, Jag gjorde Hans Undersliter in-
«gen skada till Land eller matten, Jak- hafwer icke silver-fallit oätcvarnadt hans
«Bundssorwanter, Iag hastver icke sorduditHandel och Mandel, fem svar ilnin Hert-
· «Faders tid, och snarast sagt ingen orättnonom gjort-«
«Hlvar och en som icke niaise sädnne orsaker gifwer, han är titan skuld-«
Ester K- Erik XlV:s skrifter nov-anas de som finnas ester xli-tig Johan af
Osietgöthland, Kon. Carl Uc, Kosi Elin-· Lloolpih Drottniiig LAN-tiljan Kens Carl
Gustaf, Kon. Carl Xl,-Kon. Carl X1i, D-.«ottii. listen Eleonora Drottn. Loivisa
- Ulrica och Kon. Gustaf HI. «
Hlvad som genast faller hedar och en Läseres i isgosien är de beskyllningar nästan
alla drßa Regenter göra de stora- att hafwastämpiit einyt Fiona-ego makten riks-edens
sjelfma. De anledningar Gnstaf l. det-till hade, äro betan-se af hons historia; Erik
XlV berättar (ttnder sin fång-enskild «de mänga tidbud al befrielse och återställandet
«stn tvårdigbet honom blifwit gjorda emot wißa wilkor, omilt-, såsom strid-ande e-
«mot Fåderneslandets sannskyldiga mät, han alldeles afslagik;« han begår att till
Underhandling med honom ingen må nyttjas som hatar det Kongs-. blodet-. Carl
lxer klagan i samma ämne är tänd af dans Rimtrönita, hwaras Hk S. gjort mins-sa
utdrag, och det aristokratiska partiets tilltagsenljet besk-isms med annn starkare far-
gosr af Gustaf Adolf. Christina stiget-, men utan tillämpning pli tvista personer,
ilatt man antingen sökt förkorta hennes första dagar eller ock göra henne oskicklig till
«allt för sin öfriga lifstid« Carl Gustaf yttrade innan han ännu blef antagen till
Thronfoljare «att han icke ens ester Drottningens död önskade svara stadd i theße
stäm-ers wilkor och skön, mycket mindre antaga nägot waldez emedan han aldrig
Iltrodde sig komma till rätta med dem.« »
Af Gustaf 11l:s skrifter uppräknar Hr. S. de flesta. Denna Kalinins hiss
likmäl författat åtskilligt som icke sinnes bland hans tryckta arbeten, dels utkast till
Theatetstockens dels östkust-sättningar- Hr Ss omdöme i anledning as Gustaf Wasa
är, att: «Wid jemförelsen itu-lian Konungens utkast i obunden stil och Kellgrens om-
stskaoning det-af i den bundna, är man länge i tvillriidighen bwiltenderas sorrjenst
«bör anses större, antingen dens, som, icke twungen af takt och meter talat Sial-
«dens språk, eller vens som förstått att, oaktadt Skaldtonstens ttoling, begagna sig
· Clnästan af hwart ord, som hans prosaiske föregångare honom förelagt-« — Hamid sär - «
Rec. lika-kil erinra att det af Konungen egenhändigt fkrifna konceptet icke är fli full-
komligt lika med Kellgrens Qoera , som man af den i Konungens arbeten tryckta
pjesen skulle tro, emedan hela sidor och Sgetlteligeu det mesta af hxoad som wisar sig
« para en bokstastig oftoerscittlting, icke sinnes i koncepten Roc. kan med ssi mycket
mera säkerhet yttra sia härom, som han sjelf en gång hast tillfälle att jemsöra dec
tryckta stycket med deß skrifna Original.
(Forts. e. a. g).
W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
