- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1812 N:o 149-304 /
18

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.









sätt till landtegendsmars beskattning, men ansee- det billigaste wara» en tviß asgist på

tunnlanden Konsumtiansmfgisten rättarsig ester matarnas större eller-» mindre tedd-

tvcindighet, och stl-steks lind sjelfiva kval-an så att all östverllödsmfgist sedan upphör-ty
" m. m· För att göra sina åsigter tydligare har Fört. bifogat tabeller-. —»

, Egenteligen Caen sselfwatlttelu utwisar det redan) innehåller denna skrift Kreta
ett systern för denordincira beskattningen titt för den extraordinära, som stift namn
af bewilliiing. Förf» anmärker också i inledningen: att Bewillningar ära-fosters
af de ordinära Stats-Inkdmsternar- otillräcklighet, oci) att de i sitt fortfarande tito
skadliga så mäktar Krdnan som för de skattdragande - . ,. ..Mrn, ehuru« Ståndetna
i sin utsatta pris-fråga endast tyckas has-va äsyftat ett Bewillnings-systeln, (hwi,lter
wanligen betyder ett satt att sii hastigt som möjligt är samla esnswiß summa pennine
narr månne den egenteliga afsigten icke slikt-city och kanskeendasd minnes , om sjelf-
wa den ordinära beskattningen flit en slidan grund alt de extraordinära kunna umbä-
ras. Följden as de. betvillninzzar tvi hittills haft, har lvaeit den, att de icke allenast
blifwit penna-neura, utan tvid hwarje nytt owanliat bris-af misstankes, och ehuru
mycket utan klagat hårdsiver har man aldrig-tänkt vii att vidare-förekomma samma
olycka. Meri tilltvåxten af dtßa lid ester annan förnyade bemiilningar måste dmsit -.
det sinnsa en gräm-ix dm telesker åtminstone dii de skattdragande icke äga iden-äga
att bära mer, och då tillsäger nödldrindigdeten att bygga pi en annan grund. För-
lmögenhetiseafziisteh och personlig asglst som lägges pli annat an lur-idiotiernas wer-

«keliga at·b..etstörmäga, haswa i alla länder redan längesedan befunnits mest Bani-ara
» dch för staten minst gagnande beskattnings-låtsa Fritviliiga uppgifter as behållen in-
komst förorsaka lika sä mycket under-sits ä ena sidan somtaxeeingsmännens arhiiräm
omdöme derdswer förorsakar orättwisa a« den andra, det är således tidatt tanka på
en Utmäg hivat-igenom statenerhäller fyllnaden af sina bedes man anden ena indivi–
duen, eller den ena provinsens ir betala för det-s andra, och att sättet af betalningen «
må bliswa så omärkligt som d i låter sig-göm Wär närmarende skattläggning har,
i sölsd as de hinder sam lMt i tvagen söt den fullkomnandes icke kunnat bliswa bät-
tre än den ar; de äldre beivlillttingay som sammansmält dermed- hafwa den förtjen-
» sten framför många zaf de nyare att de jemnare sördeiaesafgisterna pli de skattat-agan-
de, och mindre utsatta deßa söt karterings-männens godtycke- Den sista Betyillningis
författningen röset en widsträckt kännedom as—skattläggniltgö-akillclllktnm sven ett sonika
riten af deras ann-lindande, och röset isynnerhet sina brister på de ställen der omständig-
heter som enskilt tillhöra mätt fädernesland fordra en särskilt tillämpning af de qu-
männa getindernai Dtn äger imellertid det tvål-det att deno tyckesv mata amnad att
« beredawäg för en bättre, och kanske är det först ests-xv sedan beredelse man skall
sira full rätrwisa åt Hk Sts Beskottnings-sinem. . · - -
- Rec. har bitit förstå att han i tvißa delar as detaljerna icke ar as lila tanka
med Förs.; fe här mig-sa af deßa ställen.
Det säges sid. eo: «Private Löntagate af alla klaner hastva lvida större för-nek-

»net än pudlite Penninge-Ldntagate (?), hwaesölse deße med likasinnat-ek lskål tung « »

klia taxeras till samma drocent som de iadelte Lölttagare«. - –- «»

Wid taxeringen af learnar (sid. 38«, 39) lviii Förs. att»"W-ider-, Samnit-
. story Hastqwarnar anses till haslfmalning med wattenqwarnar af ett pat« stenat« med
Dseam wattentillgiingz att, sedan man-efter detta förbidande, reducerat alla givar-tak
Will rullag, matt dividerar dem med den rapitt-tian tillhorande solknummer r


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:56:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1812-149-/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free