Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dras talang sds att de atne män forns betvittnat att författaren siriftoit sitt namn i
Nantnsedeln ej böra stå forfattaremnstoar ifall Författaren, utan laga förfall, frän
swaromälet ntebliftoert —- att Domaren må pröftva hivad Swaranden bör njuta i
ersättning för sitt lidande om Ailagaren i oträngt mät anstäldträttegängeni —- samt
Hof-Kanolerns anstoarighet däde för sina egna oth sina ombuds cgöcotnäh jemte
ett ogillande af den föreslagnas rättigheten för Hof-K"anslern att inställa ett Daghtav
hivat-i nagon obehörig artitel influtit-
Mttndteligt Anförande till Protokolley i HöglofL Ridderskapets och Adelns Ple-
nu.m, d. 26 Iuni 1812, af Friherre G. af Wetterstedt (Enligt HögloiL Nid-
- «dertkapete och Adelas befinn till Trhcket befordradtj Orebro, is art 4:o.
»;" Detta anförande är ett sinar oä« föregående Frih. W. instämmer i det pristaga-
« det att Hos-Kanölern inom en wiß förefkrifwen tid otoilkorligen bör afgifwa det be-
wis för ett Dagdlad eller ett Periodilk skrifts ntgiftvande, hlvatoni stadgas i I Z. 4
mom. af Utstottetö betänkande, tilläggande: - - »ehuru den rättighet mig idetta affe-
ende, säsom Hof-Kansler, lknlle lemnas, ej någonsin af mig skulle misibrukas, och för
tnißbrttket ett förment stöd sökas uti en nnderläten föreskrift, skall jag liktoäl alltid er-
känna, att Lagar aldrig böra göras med något affeende a« Per-sonen Sinlle lik-väl
Höglofb Ridderskaoet och Adela ej anse denna anmärkning nog wigtig, att förhindra
antagandet af Constitutionsmctkottets Betäntande, skall jag lita-ät toara den första,
ntt inför Kongl. Maja orka nödwändighetem att genom ett besiämdt stadgande fylla
den brist, somt förenämnde Monte-te nu föresiitnes.«
« Frih. W. yttrar sig häroä öfwee det af Hr Spaldencrentz yrkade anstvar för
Hoeransierm och fortfar sedan: · «
IIDä Konungen beslöt att till Riksens Ständer asieinna Deß Ntidlga Propontion
ont Ttnckitihetem hade Kongl. Main redan wnnnit en tillräcklig erfarenhet af Tryck·
frihets-Lagens otverksatnhet till hämmande af Tryckfrihetens tnißbruth Dels roar det
omöjligt, satt lagligen göra några ätet, delt, om några försök dertill gjordes, bleftoo
Resultaterne antingen senfärdiga eller ftvaga. Allt detta härrörde frän de i Lagen
upptagnas definition-er, och- frän swärigheten, ia, omöjligheten, att inom Lagfornner
binda yttrande rätten, oth att föreskriswa reglor- nog bestämda, att kunna tillfredsstäl-
la Lagskiparen Alla andra brott emot Samhälleordning och Medmenniskor, alla twi-
ster emellan enskildta, erbjuda Domaren bestämda Fatta, öfwer hwilka han skall under-s
söka, och till hwilka han, tvid bestraffningen, med säkerhet kan tillämpa hwad Lagen
för desin, idenfamnta föresedda fall, bjuder. Men i hivad annan belägenhet besin-
Iter sig icke en ·Domare, som, bunden af de öfwer Ttnckfrihetschrott gjorda desinitios
ner-, habil-tas ordalhdelfe owilkorligen bör följas, skall tillämpa dem oä Stettin-, möj–
liga ni stetfaldina tydningar, hwitka blifwa olikas efter hivats och ens begrepp som
deßa Skrifter lasers-«
–Efter den kännedom jag äger om Engelika Trockfriheten, tror jag-, att deß
helgd, deß waraktighet och ·deß sans, förnentxigasst härleda sig derifrån, att ingen enda
sir-ismen tad, ingen enda definition, binder Ailagaren, Jnrhm eller Domaren. Det
ger dem alla ett utrymme toid tillämpningen svida fdrmänligare, än alla konstlade
stadganden, och isynnerhet af högsta wigt, dä fräga är att bedömuta brottsligheten
ni deßn förklädda anfall mot andras lugn och personliga rytte, som allt-tig tunnast-
"-.««».-.-.s –.-O-’.s« DAB-st
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
