Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isiandaö med den nin inmin samtida- Molina, frän broars mera sisososfkTa an
strängt reiigisjsa förfriskande af tilcnnirkornacs srsa Mira- (i,noars:si brus-« Wuoonniy
heron förmser txii prisbesiinatiissneiU JansMIsHWH szskzgzzwk Wd Jesuztmm
härstammade, uppskiiir en besynnerlig rnnsricism , i det Dan satte den högsta-full-
komlighet i ert alibi-fors pagin åskådande af dat Gudonniga Iva-former, hånar-under
till och med alla kronpan handlinqar blif!oa«ooct-odi.iga och Iifgiirigm Deßa sar-
liga, af kyrkan för-dömda grundsatser-, som betar- siistare skall has-va förenat-med
en nrswciswandc lefnad, iradc i iostyct sinnat sig fram, och ionnno da sök kiden i
dagrliusrt genom den ryktbara Mariann GHz-ou, som en prest, kvid namn La— "
komna-, enligt Seir-ens uttryck , hade öfrorrnnagai dermed. Brage predikade först
i södra- F1«ankrii"ö, i snnnerizrt uti kroki-ren, sina griller-, och Mad. GHz-or- korn sorr-
pii till Paris, bin-aren lzosn genom sin utomordentliga fromhet soci) fiirs denna kan-
siofnlla kärlek ii« (S,"711do1nii«al)errn«,som bos sådana sinnen endast ryckes wara en
Tsörandrina af smuliga far-kesons intog dm gode 1«’c-ne.1oh, drianbra mera kallsinni-
ga anfägo henne för en siags fantasi, ses-mot hivar-s seder man kunde hysa grunda-
de mißrasnsar. ’ -
Lis’cr-l«cii·qen aro— hennes di-sioncr, hwiika bon beskrisnwiJohannis uppenba-
relse« ochissn egen icfnadxtiki en del ganska oansiiindigw och andra af hennes ur-
irnck yttra ert andeligt,l)ögrnod, som gränsar till galenskap. XSL-Haran försmak-ave
hennes- iiinkesiitt nki sitt wrrk oswcr helgonens maximer -,.sp Vivi-liar genom· Bossuers
bemödande blef bannlyst af 5)"ko11162«sk11 skolrnz och ehuru hannppwg denna oför-
rätt niin den största undergifwenhrr, och sjelf gjorde den bekant i sitt Scifi-, få
föll han likar-xii beständigt djupare i Ludvig le:s«r-na’d, hwilkrnde liberala grunda
satser-, som Biskoppen inplantade hos Kronprinsen, hivar-Z- nppfosiran blifwit ho-
nom anförtrodd, hade- rnißi)agar,. och hiv-Uken- af hans Teiomaques, hwarnti Konun-
gen trodde sig finna en satir öfrner sina egna grundsatser-, ännu mer förbittrades-
Åfwen Jansenistornaö fö,rsölie1ssr1«börjadc· ånyo rnots slutet af 17:de och. i början
af 18:d«e seklet, och blefwo isonnerhar upptände-af den bigotta Bisksadren Letoi-
1i.er as hat emot-den wörbnadsmärda Biskoppeni Paris, No«aijies. En allmänt «
wärdorad och sas donne BiiToPp i ork synnerligt beskydd tagen bok, moraliska hk-
tvakreiser af Qucsclle,v som trädde i Amaulcks fotspår, tjenie denna gäng till fö-
reiocindning, och-Prister måste till hästen norms-en bannlysa hundrade en satser-
sik-som kätterska, broar-igenom en påflig. konstitution nppiony hwars antagande för-
orsakade stora stridigheter i Fransyfka kyrkans under samma Regering, och-anda
-iill Konnng Ludvig Xv:s.. Konungcn ficks hatat-« nndscr de""n rids han roar bigott-
Ianfcnisterna mer cin nagonsim och man försäkrar,«aer, då han är 1706 före-
brådde Hertiacn af .-Orleans, att» ban roisle taga en anhängare af denna Sekt
med sig kiii SLU-mör« sa tillfreds-ställde denne honom genom det swareh art den
förmente Jansenisten more- sök skild ifrån deßas meningar",- att han snarare knap-
past trodde pa- (A’.iud. Detra fannMosnarkon sänd-ess mindre farligt. Under Ne-
gentsfapct blef ändteligen· Fruntirrrrner-ss—-kxost1sct igrund och med mycken skandal
söriiördt, men icke Sektcm « · "
THz-.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
