Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» Ester denna dfwetsigt af Schellings äldre filosofi, anbälla wi att, som öf-
Wetgang t1lldennoate, fä meddela följande allmänna upplys-tungan »
Beinddandet art reflektera ofwer sig sjelf, Sielfmedwetande k, Slelfew
"kännandet ät Gtundwalensdr den-nyare Filososien. Man insäg lätt de smitt-ig-
I)c«iet,«san, iwettensiapligt hänseende, uppkommo, då inan antog Föresiällningaena
skipr beroende af foremälen, och twertoinz äfwensoni dä man ansäg Gudoinen
såsom Grunden till denna motsatts, och betraktade densamma såsom skild ifrån
Ukekldem Flägan uppstod således huru kunna deßa sioärigyeter häfwas, huru
fot-naftas fordran af den högsta enhet tillfredsställas? Man trodde sig finna en
anledning dertill i den synbara dualismen af wär egen warelse. Exemplet afwätt .
eget niedwetande wisade en wink huruföreställning och föremål ·wäl synas olika-
·mcn dock i grunden tunna wara enahanda och tillika en anledning,hivatefter
det helas ursprung kunde täta tänka fig; Likafom tlledwetandet af oß fjelfwa .
Uppkonnnet derigenoni att wi rikta tvär werksanidet pä« oß sielfwa och äska-da osZ
sjelfma, lik-asä, säger man, uppkom werlden genom Gads ästödande as sig sjelf-
«J det Gad städar sig sjelf, slädar han sin egen afbild och denna Gudomen
lika afbild är werlden. · · " ,
Sänmda tyckte man sig, genom werldens lit-fäktande med Gud, lutan att,
som man trodde, derigenom neka Gudel existens), ljasioa funnit föreningen af
Ulla Utvffattser och medlet, hivat-igenom den ursprungliga Cnljeten kunde träda
ut ut sig sjelf. Man kallade denna Högsta enhet det 2lbsoluta, grundiväsendet,
som innefattat-i sig allt watande,·och till hwillet intet annat watande kan läg-
gas, hwari föreställning och föremål, anda och materia- frihet och nödwändighet
förenades och genomträngde hivat-andra. Man antog, att detta Absoluta måste
uppenbara sig, skilja sig ät (sics) entzmeyen) träda ut uv sig sjelf. o. f.-w.
Att all tvär kunskap utgår ifrän ett oändligt och äterwänder till det oänd-.
liga, är en satts, som antaget-.- nästan i alla-filosofien och lätt lätet bewisa fig.
Föi« de flesta Filosofer kvar Gud detta -Oändeliga, som i Schellingska Filofofien
uppträder under namn af det 2lbsoluta. Detigenotu att det framställer det ur-
sprungligas af ingen stridighet störda, hwatifrån allt utgick, syntes det i hög
grad tillfredsställande för förnuftet, som pä detta sätt äterfördt till ett oändligt och
derföte ouppl)inneligt, pä ett ursprungligt och derföte obekant, pärrycktesdetta den
stämpel af enher, hwatunder föremålet säfom sädant blott lät fatta sig, och
ställde deti spetsen söt all kunskap. « » .
De ofriga Fitosofsmm som skata sav utom Natukem kock-tes Scheamgsaga,
chaswawelat ett träd med blommor och frukt, men ingen rot eller stank jag
tvill ej det ena utom det andra. Naturen ät för mig denna rot och denna siarn.
«Naturcn är i Gud. -iatur·en, såsom enhet ioändlighctem är för sig ett. allt
och bär uti sig alla Tingens potenser, utan att liktväl sielf wara en det-ibland i
synnerhet. J henne är tet Absolntalprjas af hivar -och en, i henne ät hädas
fenhet, oändlighet och identitet -3).« Den sanna Filosofien snäste tala om det
som är (das da ist), ·det toill säga om den vanskligt-, om den mat-ande
Mann-cm Gud är wäsentligen makandet, detta ät, inedandta ord: Gad är Natu-
ren ocd kwertonx «Derföre år all sann filosofi, det will sago, all, sene
l) Jodrbåcher dcr Medicin, von Schellinxa Baad. i. Sid. 62.··
«i
i
j
s
:
i
IT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
