Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eftel Föglfattatens en gång antagna logiika princip. Widma-
Förklaeiith. Loginl taladt al Gulnden det 9lll1nänna,gene1ella (Hela), -
följden det speciella (d larna). J list-tidningen al det twerton1: i henne alo»
dela-inkl och deras föllMllande det ositivsa, hwatiqenom det hela-s position eller
antagande blil möil jat. Men Qllkaoningen fäs ja icke wid deßa Undersökningae
komma i flaga? Widmn «
Schelling. Uwe-lekens wilia och grunden-s wilfa ciro swenne olika
wiljor, af hwilka hwardera ar en wilia för- sig; men kärlekens wilfa kan icke
emotstz Grundens wilja, ei heller npphlifwa den, emedan den annat-e- skulle
motstrafwat sig sjelf. Denna hesiedlighet hos kavlekens wilja att icke satta sig
emot grundens (dieses Wirkenlasfen des Grundes ), år det enda tänkbara be-
grepp om tillåtelse, hwilket i dec manliga förhållandet i anseende till menni-
skorna ar fullkomlig-en otillförlitligt (Unstntthafft).
» szqukikkg, Gumde wilia är det Allntcinna, Karlekens (Guds) wilia
del spec erla. J den förta aio Godt och Ondt oätstillda Gad sielfkan
således icke nppdcifiva det onda, utan Mäste- till-ila det. Widiner
LZ hellinqn «Den urgamla kiden bs riar med den gyllne åldern, en tid
af lycksalig oåtskildhet (Unenlschledcnl)cil), da« hwarken gode eller onds fanns.
CSN-. 509 .
sök-klarlag. Dek obesiamda är alltid det första, det bestamda det senare-
Schellisng «Föest efter kännedomen af det allmanna onda av del mojligc
att också hos menniskan begripa ondt och godt«
« sövt-lavinen Ja, enligt sattfen om den logiffa Genndem men icke enligt
en ieal kannedoun Det ass alldeles icke i denna mening nagot Ullman- Olide,
lika litet som något allt-hat godt: Illlmcinneligheten ar en blott logisif lesilab z
tion, som flamsiastl ntln det bestå ncda speciella- Widale: - " »
Scl;elling, «Guds wilja ar alt univerfalisera, men- Grundens wilia i
ar att parliknlarifera allt.« Sid 462. ." -·
Tlnmarbningx Gillndens partiklllaliferande willa liggel ledan i den förut 1 »-
uppgifna Totaliletens åtrå att föda sig sjelf, men Gads wilja, kivet-tont, lilafwar «
grek tillbaka i sin gen-nd det will stiga till det Mallinan obestmnda, ofullkontligm
alifde
Schelling «L,ius ar den Universal-wilia, svan Hwilken dec onda lös
sliter sig«(si’0 488)
Anm. Donna föreställning om det onda fafoln det speciella och goda sa-.
foins det Asllnninna, strider med det förut antagna folhlillandeh alt bada föllnilla
sig relatifl till l)warand1a, och såsom cttj speciell till sin stund Jemf. sid. 489.
siaist heter det svid-pne.
Schellingt Fore allt existerande, silledes ofwerhnfwud fsre all dualis-
tet, m-. Yste ett wafen maka-, hwad kunna wi kalla det annat än llrgrund,
eller smter ogrnnd (llngiund) EMI -
Förklarincx. Ogennd måste det- i sielfwa loeilee heta, emedan det logiska
allmänna, obelnn11da,antogs fason-« stund till bestämmelser-im, och emedan —-
*) Donna ost-ko rW lika är nsgot fli, men då nm oide- att måna isncllcnl ollllllifniltgar,
tog minimala-, sy Mo den m «.1 fi« MUski k slik skyla Melin-sly
W Delizee tår olika en af Nltursll sofwale CO kex-) Gad : ox-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
