- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1812 N:o 149-304 /
419

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.




ok-







tcs yttre Esessäq"c11«t kcfvmsisdtt och värknasfsngy gjord-s EMI MS IWNUTTWW
- . ) - .

" « på cn ung sond-riktan- fom just Im. gick förbi oci) utmärkte sig genom ett amorft

glabt och förnöjds mässen. «Dennc,« fodc Maircw «i)a1« dcnsällfzkmmstp MEND-
se ekor-« till Lions lyckligaste inwåuarexs Jag bad honom tiskfischkxaim mm wacktcr

! , .. « - . . k« k . -.«-
sy Ixysxfctweh oro mm spraks-imma wmd bin-aktade mig toxjondec

«,»3"c«ir vägras-s chim mat denne unga man en. of- de fattigaste dagswerss
karo; han kunde käazopt försvars-va ett torftigt uppehåer ät sin- gamla sjuka monH
Under fjolärcrks storderid öfwka hononrenbäftig åska- däs han war stadd pil
ismmsägeu kim- särt ardxtc på Wret. Lunds-ek mar förfärligt och bus-tama ge-
nomkorßoocinom-axiom; ängåxan och- rät-odåga drefmo dm stackarä karln frånlands-
wcjgsrs«n, for ort söka sin tiilsiogt Under ett dcxifrcku oftckgfct .tårk bcäöfwadttrcsd.
sur-apor lxade ban ljunnix dit, förr än han fick feen, mäsklcidd an komma springan-
do,ocizson1pa något assiåsid fränponoin störta sig i ett dike, i det han in–
Koch sist dus-vrid i en oboen-ock med störst-foder. Donna- sällsamma syn wärktes
Omk- uppmcisrissamth Mcn huru stor blef hans förmde msk han säg. honom
skräck-s nia annan ur dikot, för att, fs? långt don kunde x«ckckgi,«»läggc7 frän sig på
mar-ren ett ur, cn guld-dosa, flera andra dyrbara nipper-, några nocklav, en knif-
och and-flisen en full böj-å Donna handling wao ol)cgri»p1i·a. Hari märniade»fs.«9:
Jued dm skiss-ny ««om Dan hade lust att lista bestjäla sig- af den forstkomnmadc?«
— Uswa du an må wara,« smakade den hemlighetsfulle, utan att- bxsotrsa sitt
akjfsgm «jm«sa mig den manskapets art frän- mijg aflägsna allt hwods du. der- scr«
tigga framför bigzs det farter mitt I"if i farm-göm det hwar ,du. kan-.« De11."högst
förmanade dagswcrkasrcn stoppade aiTtsammans i sin matsäck och skyndade sig kill-
bafa under sikt träo, ko åskan upplöste sig i ett hällregM « Undcr det han tänk–
te på den befmmcrlisga och gåtlifa mannen, föll det honom l)osiigtin·,. att·det kunde
smaka en 2«of2oamnfö!«are, som wißre sig wmsas försöxjd och fruktade art ertappas
meds deßackdyrbarhcskuk Det11-1a»;11ißtm1ke blef hos honom snart en !v.ißbet-,, då den
icnswepta herrn ropade till honom och skämde hwar, han war? «U.»t1d«cr en ek det »
jag bar ctr, gnor tak kök iseg.ncr,« fwamoe hink Hanwxigex mm du- dez din-. sä-
kra död, sä« spring sa längs du förmän-« fortfor4 den- okända Dokta rop farte-
dcsn arma fin-lv i en sådan ångest att han- oaktadt den allt häftigare askan och
regnet sprang sin- 1väg., och kom hem till sin hydda, utan oks erinra sig akt hau-
lsar med sig i sin matsäck am bwad fremiingen shabe bedt honom fot-warm-

Föliande morgonen kom han till mig, berättade mig händclfcn,- och lade
alla sina dorbarxspeter och penningar på mitt boko. Jag- tog dem iv mitt förmak-,-
bcrömsdc hans redlighet- oxh ausiafldc alla möjliga tscndcrsökninchr, «ka att upptäc-
ka ägarens. Sedan jag cindklsacn trodde mig säker, akt den obekanta alldrig skul-
Ie wägo att ätes-fordra sina- stattcr,- öswcrrakre jag denna luckans nya gunstling
akt saxja hipporna, för att köpa sig vägra tunnland åket-, som worotsill falu.. -——.
TM detta satt har lism- nns blifmir brokigare-, och hans egendom har genom en

forxtfafxia skötsel blifwit- jå itzdrägfsg, att bar-: missade tinlsjuda sin. hand ät en ar-

iskndotorkssdottch fom ban binge älskas-. Som ban egentligen bar akt rocka Kskan
Sör sin locka, bar jag kaTtIchEt honom att kalla an lilla egendom for Dans-refs-

» Lee-ode ät om godo kHz-girens naiveth sade jag: «Det skulle göra mig ondt,
om- jag sist-de det unga parets-x lycka; men litwäl tror jag mig funna föra er pä«
Mrct",, för atst upptäcka upphofsmmmm till hans Wciijjäno.. Dcuue mana-ar














































<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:56:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1812-149-/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free