Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten att hivad bon anser för skönt ar fnlt, och- hwad hon anser för osmakligt och
uselt — höjden af förtraffligl)et.– Des sista-, forn en af lossa Forf. yttrar
sig, «att om möjligt, fsra den allmänna finant tillbala till lindad de falla Ra-
turen och wi asndra sädessme Medesföralc bestrida- de finalens hittills följda
reglor såsom blott psefonlignsgodtncsrn eller-Jill det högstes Blott lokalt rädande
fördomar- uppböich till lagar genom man-ans- niatt och rneslselmattans trälat-ti-
g« åtlydnad. Olll fört-skrift, fastan grundad pa prosning och efterdömem anses
till det högsta tienlig såsom ledband för swagdeten, men ter-emot för det stora-
skapande snillet som enhoia hinderlig för deß utflygt, och som det mäsie as-
isiudda sig.« Med anfallen mot de goda grtlndsattferna förena de anfallen
i anor de goda Författarnas skrifter- lnoilka smiddas- förgyrcingao och gifrvatlv ini-
moralistEa softcmål. Slutligen, sedan man emot dem utletat finstiltas allt
hivad pöl-talspråket har messiiburlsctlt och förolämpande ,- inträder nian i deras
bus, sonar deras gö.mnzor," afooliei dem sjelfma, för att tunna äfwen göra de-
ras husliga omständigheter ·.och deras bräckligheter till föl-ental för sin publiks
åtlöje-. Finner man imedlertid en rimma-, ett oerssiag, som förut warit an-
tingen icke eller mindre kandti sprak-etik sSe det sirar något nytt att inför-al
Frän detta ögonblick duger, ingenting, som icke ar strifwit på denna forn-. He-
la poetner protkriberas fönfotrnens ikull, och hela forrnenssför poemet-nasa Un-
der det man sielf pli detta sätt ar den lvrirsta despot i Litteratnren, skriker-man
oupphörligen, eller låter skrika genom sina männer- och wanners männer, öfwesr
; litterära despoter —· alldeles font-de politiska Demagogerna under fr’a"rnta.·R-es
volut"ionen. i- Man åberopar under allt detta idleligen er Toll-ah rnan sväljer
till sina Coryphåer dem af era författare, der man finner-den mesiasielfsförguds
ning, den största-bom asi, det högsta mana-etc Man ger oß alttj detta i elak
dswersatlning såsom rfändatnasierprof af sert noa och sanna Konstfislosofl och
Poesi. Under deßa mer eller mindre indirekta anfall mot smak och sunds för-
nuft fortsättas tillika de direkta i enkom dertill bestämda afsl)an«dlingar,««sorn iko-
« la ben-isa smakens "och förnuftets nnllitet is koncern-etern Till widare förs-var
" för all Nansens, mitter eller filosoflst, föregifwes ett särskilt sinne, som. nian be-
hagar salta filosofiskt coch hwaer organet lära wara tidenne platta och länga
"brofk på sidan af hufwud"et) hwilket man nödwändigt rnästc aga för att finna
förträffligheten af det noa kram-net, men som man ej synes tunna ciaa utan
pli bekostnad af de andra-fem; Sedan man-nu, som man tror, på detta satt
fnllkomligen revolutionerat de rdittra grundfattlerna , störtat ifan sina usurpe-
rade throner werldfens1 erkända snillen och hängt opp eller· dränkt dern, och
intagit deras rnrnz sedai1·man- besegrat Hodranssmal och den ännu warrer för-
nuft; sedan man lärt publiken aktsafweai wireerheten taga det till fånga-rm-
der trons lydnad, så begynner man i Gerds namn att sjelf skrifma, söfmerwgad
att nnrcitta tiden ar inne att inlagsaauktorlia apa och fullborda dsen.’wittr’a
Revolutionerh Se- «l)ckr en karakteristisk af«de skrifters nit-an då producerar-, om
Mi, efter hwad Ni hört och« last-«,« ännu skulle behöfwa den. «C·.n sidindlasnde
j «sart,« som willmppätj och för ofrias-ingenstädes; som derföre folier lagen wag
««och länder hwart det tra ar ·Ifig; ofammanliang; djupt töcken af föra-irrade
,,«"bilder, känslor och tankeso titlngan genomhwiltet ofta intet andanllil låter-skön-
" «i"a sig, ingen strinnna aflins leder Lasarem lrasmplita omrverlingar af Espart-
«nin«g och slappjljetz en laglöst- srsiskocifrvandessstila som tyckes blanda sisqu nu med
«skon numro jord-loften en löjlig ston ·asssi«oslkl)et, torn ofwerallt ar personens-,
«aldrig ämnets-forn ei·«npplyfter,s men gör flat, forn skall svara sil)i-kans,.men
«ar likhetens-« ·i"l.). Sinlle Oli mät tro att detta ar tryckler tolf är tillbaka sots
;-») Leopoldz««. » .. . « . . ., » , — «,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
