Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till hedersvännen Albert Urik Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIMMERIER OM HVARJEHANDA
TILL HEDERSVÄNNEN ALBERT ULRIK BÅÅTH
PÅ HANS 5 0-ÅRSDAG D. 13 JULI 1 903.
En lustig balett skall bevittna man få:
En sparf, som helt fräckt sig i trandans ses våga,
En rimmare med mikroskopisk förmåga
Som djärfves för skalden sin lyra att slå 1
En fullgiltig anledning den måste vara,
Som dylikt ett tilltag skäll kunna försvara.
Var lugn för att anledning finns, som förslår,
Att nämna densamma jag endast behöfver.
Då synes, att den räcker till och blir öfver,
Vet, Bååtffen i dag fyller femtio år!
Och hyllas han må, icke blott af de vittra,
Nej, äfven af sparfven, som endast kan kvittra.
Ar adertonhundrafemtiotre
Det rikliga skördar beskärdes åt Norden,
Ej minst ner i Skåne den bördiga jorden
At odlaren gyllene äring sågs ge.
När man emot högsommarn log så belåten,
Den 13 juli af stapeln gick Bååth’en.
Ett namn skulle pilten ju ha, om ej två,
— I framtiden själf ett han skulle sig göra —;
Det ena blef Albert, så klangfullt att höra,
Det andra en stund man funderade på,
Men länge man icke behöfde att leta:
Han ropade så, att han Ulrik fick heta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
