Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gubben Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGSLUFT
189
utom smickrande för den eller det de gällde. Gubben
hade i allmänhet för sed att tala för sig själf, och detta
skedde så högljudt, att man, om man höll sig i närheten,
ganska väl kunde höra hans reflexioner, hvilka stundom
voro mycket kvicka och träffande, alltid på sak gående
samt affattade i ett språk, som kunde sägas, minst sagdt,
vara osminkadt.
Detta bringade honom en gång i klammeri med höga
rättvisan. Under en aftonpromenad nödgades han göra en
liten afvikning från den sedvanliga stråkvägen, på grund
däraf att en nattväktare tagit plats vid ett gathörn, där
gubben skulle fram. Förargad häröfver, ty det kostade
honom några steg mera än vanligt, utfor han i otidigheter
mot den, som vållat honom förtreten, till allmän fröjd för
några förbipasserande. Ej var det väl gubbens mening, att
föremålet för hans harm skulle höra hvad han sade, men
efter vanan tänkte han högt, ehuru hans ord denna gång
ej vittnade om särdeles höga tankar om ordningsmaktens
representant. Denne tog också illa vid sig, mest därför
att han blef föremål för gyckel från åhörarnas sida, samt
stämde gubben Blom, hvilken också riktigt fick plikta för
okvädinsord mot i tjänstgöring stadd person. Gubben
brukade ofta skämta öfver denna händelse och sade, att
han på öret räknat ut hur mycket hvarje af de epitet, han
hade tilldelat nattväktaren, »kom på», samt trösta sig med
att de voro ärligt värda hvad de kostade.
En ifrig kyrkogångare var gubben Blom, utan att
dock i ringaste mån stöta på läseri, ehuru han i annan
bemärkelse var stor läsare. Nej, anledningen till hans
kyrksamhet var helt enkelt den, att det tillhörde hans
vanor. Han hade bänkrum i stadens alla kyrkor och visste
på sina fem fingrar, hvem som predikade i de olika
templen. Hans route i och för kyrkogåendet var en gång för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
