Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 5. Åkerjordens bearbetning. - A) Trädesbrukets betydelse i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förväxlas kvickroten med rotutlöpare från andra
ogräsarter, särdeles kryphven och luddlosta. Ett omsorgsfullt
trädesbruk, i synnerhet under torr väderlek, är det mest
verksamma medlet för kvickrotens och likaså kryphvenens
utrotande; ty då rotutlöparne bli upprifna med harf eller
årder, vissna de mycket fort på den torra jordytan, där
de hopsamlas och uppbrännas. Är väderleken ogynnsam
härför kan man hopsamla, bortföra och kompostera
kvickroten.
b) Hästhofven har en mycket utgrenad rotbildning,
bestående af i vågrät riktning löpande rotstockar, från
hvars spetsar blomknoppar utvecklas. De många små
och lätta frö, som hvarje planta genom vinden sprider,
bidraga äfven till dess fortplantning. Hästhofven trifves
bäst på fuktig och lerhaltig jord,och för dess utrotande
är trädesbruk alldeles nödvändigt. Utrotningskriget
börjas då redan om hösten med en grundlig plöjning till
omkring 25 cm. djup. Tidigt på våren skumplöjes trädan
och harf vas med rätpinnharf. Detta bruk förnyas sedan
så snart några blad visa sig ofvan jord, hvarefter jorden
gödslas och plöjes till fullt djup, helst i juni månad och
då jorden är torr. De efter sista plöjningen uppkomna
plantorna afskäras återigen med skumplogen, eller, om
de förekomma sparsamt, uppgräfvas de med en grep,
hvarvid noga iakttages, att så mycket som möjligt af
roten och dess utlöpare medföljer.
Att efter stark gödsling taga en grönfoderskörd och
därefter så råg, eller ock att endast så råg i starkt
gödslad jord bidrager i hög grad att kväfva och utrota såväl
hästhof som kvickrot. Rotfruktsodling och valläggning
är äfveno att rekommendera för samma ändamål.
c) Åkervindan har äfven en mycket utgrenad
rotbildning och bekämpas på samma sätt som kvickrot och
hästhof, nämligen genom plöjning och rotdelarnes
uppbringande till jordytan för att där förstöras. Äfven
härvidlag iakttages, att jorden bearbetas i torrt tillstånd,
så att rötter, som afskäras och bringas i dagen, må
vissna lätt.
d) Åkertisteln har en djupgående rotstock eller
hufvudrot, med vågrätt gående utlöpare, från hvilka rotskott
uppspira. Ett godt trädesbruk försvagar tisteln betydligt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
