- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
165

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - B) Ofullständiga gödslingsämnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Där man har mycket långa och dyra transporter,
kan det vara ändamålsenligt att köpa dubbelsuperfosfat,
emedan de kunna draga en betydligt större fraktkostnad.

I handeln förekomma flere olika slags superfosfat
med sins emellan olika värde efter deras olika halt af
lättlöslig fosforsyra; efter deras finhet och renhet.

De vanligaste i handeln förekommande snperfosfaten
äro: estremadura-, mejillones-, bakerguano- och
bensuperfosfat. Deras värde och priset på dem beror i första
rummet af den mängd lättlöslig fosforsyra, som de
innehålla, och härutinnan äro de mycket olika.

223. Fordringar, som böra ställas på de
fosforsyrehaltiga gödslingsämnena.


1:o. De böra innehålla den garanterade halten
fosforsyra och endast köpas därefter, råfosfaten efter
totalmängden fosforsyra, superfosfaten efter sin halt
vattenlöslig fosforsyra.

2:o. Råfosfaten böra vara stoftfina, om de skola
utöfva någon verkan.

3:o. Thomasslaggen bör vara så finmalen, att den
håller minst 75-80 % finmjöl.

4:o. Superfosfaten böra vara fina och luckra och så
torra, att de efter att hafva blifvit sammantryckta i
handen åter antaga pulverform och icke bilda klumpar.

224. Fosfatens och superfosfatens användning. Bästa
och säkraste verkan visa dessa gödslingsämnen, när de
blifva inmängda uti jorden samt lösta, upptagna och
fördelade i henne, före sådden af de säden, som närmast
skola följa.

Benmjöl bör föredragas på lätt jord och gifvas så
långt före sådden som möjligt samt nedplöjas. Emedan
dess fosforsyra löses långsamt, så lämpar sig benmjölet
bättre för höstsäd än för vårsäd, som har en kort
växttid och därför är bättre tillgodosedd med de lättlösliga
superfosfaten.

Thomasslagg passar äfven bäst för lätt, mullrik jord
och bör gifvas i god tid före sådden, således helst på
hösten, ty det är fördelaktigt, om de agentier, som
befordra dess sönderdelning, få verka under någon längre
tidrymd. (Thomasslaggen kan äfven gifvas på våren något
före sådden, om man blott sörjer för, att den då väl inblandas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free