- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
207

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 8. Jordbrukets statik och de olika åkerbrukssätten. - D) Växelbruk.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gräsvallarne vid koppelbruken måste utsträckas i samma mån,
som föder förråd et från de naturliga ängarna eller betet är otillräckligt;
och genom att skiftesvis inså åkerjorden med passande gräs och andra
foderväxter samt nedlägga henne till mångårig vall kan man ersätta
bristen af naturlig äng samt därigenom äfven underhålla en större
ladugård. Härigenom vinnes ock en dubbel fördel, nämligen i första
hand en betydlig förut saknad inkomst af ladugården och i andra
hand säkrare och rikare sädesskördar, i samma mån som jorden år
från år kan bättre gödslas.

342. Då man omväxlar med sädes- och foderskördar
af olikartade växter, lämnar jorden i allmänhet rikare
grödor och större afkastning än då hon, äfven med
mellankommande träda, endast användes till sädesskördar.


Orsakerna härtill äro:

1:o) Att vid omväxling af olika säden växtföljden kan
ställas så, att närmast föregående växt kan, utan
mellankommande träda, lämna jorden efter sig i bästa skick åt
det efter honom följande sädet.


Vid omväxling emellan olika sädes- och foderväxter kan växtföljden
anordnas så, att hvar och en af de odlade växterna kommer
uti en för sig passande jord, utan att denna jord därför annat än
efter vissa längre mellantider behöfver underkastas trädesbehandling.
Så kan hösthvete odlas med utmärkt framgång efter raps och
höstbönor samt efter klöfver o. s. v.; höstråg kan sås efter grönskördad
klöfver och vicker samt efter spärgel, grönskördad senap och vårraps,
när dessa odlas till foder; korn och hafre kunna med bästa framgång
odlas efter gödslade och hackrensade rotfrukter äfvensom efter klöfver
och vicker; ärter, vicker, höstbönor, potatis och andra rotfrukter
äfvensom lin, hampa och raps kunna lämpligen odlas emellan tvenne
på hvarandra följande stråsäden, af hvilka tagas mogna skördar –
och lämna växelbruken sålunda tillfälle att med omväxling af
stråsäden och bladrika baljväxter, spånads- och oljeväxter samt rotfrukter
hålla jorden bärande samt för efterföljande säden fullt tjänlig
hvarigenom goda och rika skördar säkrast kunna vinnas.

2:o) Genom att odla växter med olika fordringar på
alf och matjord samt emellan sädesskördarna sådana
foderväxter, som dels öka jordens mylla och kväfvehalt, dels
underlätta och främja vittringen, beredes ymnigare
näringsförråd åt efterföljande sköråar och härigenom ökad
afkastning af jordbruket.


Växter med rikt utbildadt bladsystem och med stora djupgående
rötter, som efter skörden kvarblifva och multna i jorden, ökar hennes
myll- och kväfvehalt. Gräsväxterna, när de flera år efter hvarandra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free