Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 9. Om växtodling i allmänhet. - D) Skörd, bärgning och förvaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hässjan färdig. Vid linans omläggning om störarne bör
man tillse, att hon ej kommer att ligga i kors, ty i så
fall kan hon brista af genom spänningen.
På dessa hässjor kan klöfverhö hänga huru länge
som helst utan att taga minsta skada.
Genom denna hässjningsmetod vinnes äfven den stora
fördelen, att höets fina, värderika korta delar bevaras
och hela höbärgningsarbetet kan ordnas och bedrifvas
mera planmässigt. Genom höets kräkning erhålles i det
närmaste samma resultat.
382. Brunhö beredes på följande sätt: Det halftorra höet
hopföres i stackar, där det trampas hårdt tillsammans. Efter några
dagar inträder jäsning och stacken tager hetta, som efter c:a 4 veckor
nått sin höjdpunkt. Är stacken icke nog hårdt tilltrampad, kan den
till och med själfantändas eller höet kolnar och förlorar sitt
näringsvärde. För att undvika, att toppen skall mögla, hör den täckas med
halm, som delvis uppsuger de under jäsningen bildade vattenångorna.
Sedan stacken svalnat och efter 6-8 veckors tid hunnit fullkomligt
torka, är höet färdigt att använda och har då en gulbrun färg och af
kreaturen omtyckt smak. Denna metod lämpar sig bäst för fint
ängshö, som lättast låter packa sig. – Genom den jäsning, som höfodret
härvidlag undergår, anses dess smältbarhet bli något befordrad, men
en ganska afsevärd del af dess näringsämnen hafva därunder gått
förlorade.
383. Vid höets förvaring inom hus iakttages, att förvaringsstället
är fuktfritt. Lägges höet öfver stallar, skall loftet vara tätt. Höet
skall packas väl, och inne i massan får ej finnas öppna rum, som lätt
föranleda mögling under höets efterjäsning. Är höet ej fullt torrt,
då det inlägges i ladan eller stackar, bör man inströ 2-3 liter salt
till hvarje parlass hö.
384. Surhö eller surfoder kan beredas på många sätt och af
flera slags foderväxter eller växtdelar. Då man bereder surhö af gräs
och klöfver eller dylikt, kan det ske på tre sätt: i grop eller särskildt
byggda foderhållare och i stack.
a) Groparne, hvari surhö skall beredas, gräfvas 2 m. breda,
0,5-2 m. djupa och så långa som behofvet påkallar. De böra
gräfvas på en plats med för vatten genomsläpplig botten samt på sidorna
beklädas med halm. I dessa gropar stampas det färska eller nyss
afslagna fodret hårdt tillsammans och upplägges äfven l-1,5 m. ofvan
markytan samt betäckes med halm, hvarpå jord påskottas till c:a
50 cm. tjocklek. Så snart högen sjunker, hvilket visar sig genom
sprickor i jordbetäckningen, skall den ånyo tillstampas och sprickorna
ånyo ifyllas med jord. I fodermassan inträder härigenom en s. k. sur
jäsning under ofullständigt lufttillträde, hvarvid dock en stor mängd
näringsämnen gå förlorade. Det surhö, som på så sätt erhålles, har
en vidrig lukt, men ätes det oaktadt begärligt af kreaturen och anses
icke vara skadligt för deras hälsa. Detta sätt användes mest för att
under dåliga foderår tillgodogöra rotfruktsblast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
