Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVII. En mulen himmel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den tomma rymden, dervid förglömmande sina
kontusioner och andra utståndna lidanden för att endast
sysselsätta sig med projektilen. Men de sökte honom
förgäfves. Man kunde icke längre skönja honom, utan
måste lugna sig och afvakta telegram från
Long’s-Peak. Mr Belfast, direktör vid observatoriet i
Cambridge, var på sin post på Klippbergen. Det var åt
denne skicklige och ihärdige astronom observationerna
blifvit anförtrodda.
Ett fenomen, visserligen lätt att förutse och mot
hvilket man ingenting kunde förmå, satte inom kort
allmänhetens tålamod på ett svårt prof.
Vädret, som ända dittills varit mycket vackert,
förändrades plötsligt. Himlen förmörkades och betäcktes
af moln. Huru skulle det också kunnat vara
annorlunda efter den förfärliga rubbningen af luftlagren och
utströmmandet af denna ofantliga gasqvantitet, som
uppkom genom förbränningen af fyra hundra tusen
skålpund pyroxylin? All naturlig ordning hade blifvit rubbad.
Detta torde icke väcka någon förvåning, då man ofta
sett, att under sjöstrider det atmosferiska tillståndet
hastigt undergått en förändring genom artilleriets
häftiga kanoneld.
Följande dag uppsteg solen på en horizont, som
var betäckt med tjocka moln. Ett tungt och
ogenomträngligt täckelse var uppkastadt mellan himlen och
jorden, och olyckligtvis sträckte det sig ända till
Klippbergens regioner. Det var i sanning en sorglig
händelse. En allmän klagan förspordes, men naturen lät
föga röra sig deraf, ty då menniskorna sjelfva genom
detonationen rubbat atmosferen, borde de äfven lida
för följderna deraf.
Under den första dagen sökte hvar och en
genomtränga molnens ogenomskinliga slöja, men det var
förspild möda, och dessutom misstogo alla sig,
då de riktade sina blickar mot himlen, ty i följd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
