Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Litet algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
punkter, man måste taga för att beräkna
attraktionerna.
— Ja, jag förstår.
— r är jordens radie.
— Jaså, radie.
— m är jordens massa, m’ månens. Man måste
taga i beräkning de begge attraherande kropparnes
massa, emedan attraktionen är proportionel till
massorna.
— Det är klart.
— g betecknar tyngdkraftens acceleration, d. v. s.
den hastighet, som kroppen vunnit efter första
sekunden, då den fritt får falla till jorden. Är det klart?
— Som källvatten! — svarade Ardan.
— Nu betecknar jag med x det variabla afståndet,
som skiljer projektilen från jordens medelpunkt, och
med V den hastighet, som projektilen har på detta
afstånd.
— Mycket bra!
— Slutligen är uttrycket V noll, som förekommer
i eqvationen, den hastighet, som kulan eger, då hon
lemnar atmosferen.
— Ja, — sade Nicholl, — det är just på den
punkten man måste beräkna denna hastighet, emedan
vi redan veta, att hastigheten vid afresan utgör precis
tre tvåendedelar af hastigheten, då atmosferen lemnas.
— Jag förstår inte ett ord, — sade Michel.
— Det är likväl ganska enkelt, — sade
Barbicane.
— Möjligtvis för andra, men inte för mig.
- Det vill säga, att då vår projektil kommit till
jordatmosferens gräns, har han redan förlorat en
tredjedel af sin initialhastighet.
— Så mycket?
— Ja, min vän, endast genom sin friktion mot luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
