- Project Runeberg -  Från jorden till månen. Direkt öfverfart på 97 timmar 20 minuter. /
129

(1871) [MARC] [MARC] Author: Jules Verne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Den 354 1/2 timmar långa natten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Inne i projektilen var det nu kolmörkt, och man
såg nu ej ens handen framför sig. Det blef derför
nödvändigt att skingra mörkret. Ehuru Barbicane var
mån om att hushålla med gasen, hvaraf man blott
hade ett inskränkt förråd, måste han anlita den för att
få belysning, då solen ej mera lemnade någon.

— Måtte f—n taga solen! — utbrast Ardan. —
Hon förorsakar oss ju en utgift i gas i stället för att
kostnadsfritt och rikligen bjuda oss på sina strålar.

— Anklaga inte solen! — svarade Nicholl. — Det
är inte hennes fel, utan månens, som kastat sig
såsom en skärm emellan oss och henne.

— Det är solens, säger jag! — återtog Ardan.

— Och jag säger, att det är månens! — genmälde
Nicholl.

Detta samtal, som ej ledde till något resultat,
afbröts derigenom, att Barbicane sade:

— Mine vänner, det är hvarken solens eller
månens fel, det är projektilens, som i stället för att strängt
följa sin bana varit nog oskicklig att afvika från
densamma. Och för att vara ännu rättvisare, ligger felet
hos den der eldkulan, som beklagligtvis rubbat vår
ursprungliga riktning.

— Godt! — svarade Ardan. — Låtom oss, då den
saken nu är afgjord, frukostera! Efter en hel natts
observationer kan man väl behöfva hemta nya krafter.

Detta förslag mötte inga invändningar. Inom
några minuter hade Ardan ordnat måltiden; men man
åt för att äta, drack utan att föreslå några skålar
eller uppstämma några lefverop. De modige männen,
som bortförts i dessa mörka rymder, kände sina hjertan
beklämda af en viss oro, och en hemsk skugga omslöt
dem från alla sidor.

Emellertid pratade de om denna ändlösa natt på
tre hundra femtiofyra och en half timmar eller nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordman/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free