Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176.
lig och beskäftig, Bertil med ett litet fruset smil
i mungipan.
Men var har ni gubben? undrar de.
Ja han ... han var väl fyllsjuk. Skulle
komma i eftermiddag, sa han.
Och så bär det av i blåsten över landbroarna.
Töre kommer inte på eftermiddagen. Gu’ vet
när han kommer, mumlar Karin, där hon går och
försöker göra sig hemmastadd i den lilla mörka
enrumslägenheten. Hon plockar i grejorna och
granskar allt skräpet, som om det vore mycket
dyrbara saker. Det är helt, det mesta.
Nej, Töre kommer inte. Men på morgonen
kommer Jonas Olsson in tidigt, med första tåget.
Jo, det var så, att om ni vill se Töre mer i livet,
så skulle ni komma ut nu, säger han tafatt. Han
har varit dålig i natt och det blir nog slutet. Ni
får nog skynda er då se. Han ville ni skulle
komma.
Tro det? Karin står lite handfallen. Inte är
det väl så illa. — Jo, han hade haft svåra plågor
hela natten. Det var magen.
Ja, Bertil, som legat hemma får springa och
ta reda på de äldre sönerna och de kommer om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
