Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heden och havet (1925) - I - Till min hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL MIN HUSTRU.
Skimret av mognande råg och gyllene middagsstund
strålar över din panna, leker över din mun.
Något av jordens egen djupa moderlighet
är i ditt goda, varma leendes hemlighet.
Backig och slingrande väg fram emot vinden vi gått,
mötande sorg och faror — lugnet vi än ej nått.
Gick jag med blicken stundom bortvänd, av tankar
skymd,
hustru, kring dig var solsken, lärkspel och öppen rymd.
Kände jag tröttsam och tung kampen jag förde ibland,
var som en främlings kanske stundom din kära hand?
Hustru, din genius likväl, fast jag ej tänkte därpå,
lekte kring mig som visan, lycklig och sagoblå!
Lekande följde du mig genom bekymmer och nöd —
själv var du barnslig förhoppning, fullhet och överflöd.
Ännu med våren förbunden, sommaren kysser din mun,
skimrar av mognande råg och gyllene middagsstund.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
