Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag och vi. Kommentarer och meditationer (1928) - I - En monolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MONOLOG.
»Slå dig ner, min vän, sätt dig där i den gamla
gungstolen vid spisen. Du är trött efter resan, du är inte
upplagd för allvarliga samtal, men jag har inga sådana
fordringar. Jag känner mig stärkt bara av att se dig
sitta där. Du vet icke hur jag ibland längtar att någon
skulle komma hit och hur mitt bröst fylles upp av fröjd,
då den efterlängtade äntligen kommer.
Jag lägger mig här på soffan och talar med dig. Du
behöver inte alls svara, och om du somnar under min
utläggning, så förlåter jag. dig gärna. Men jag har just
nu lust att hålla en liten monolog, bara för att försöka
reda ut mina egna tankar en smula.
Ligger det en god princip till grund för vår tillvaro
och för skeendet överhuvud? Vi ha talat om den saken
förr, vi ha fyllt våra sinnen med morgonljus och vi ha
sagt, att det hela var meningslöst, om Gud icke ledde
det hela, vi ha känt, att livet knappt kunde bäras, om icke
en god makt verkade i allt och ställde allt till det bästa.
Vi ha inte varit några söndagsbarn, vi ha varit väl
bekanta med lidandet, vårt dagliga liv har varit fyllt av
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
