- Project Runeberg -  Det stilla året : blad ur dagboken /
11

(1923) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Här är det stilla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H är är det stilla, här är det gott att bo. Jag har varit
ute i dag och strövat vida omkring. Det är vinter ännu,
men här är ändå mycket att se och glädjas åt. Överallt
slingra sig vackra och äventyrliga stigar hän.

Jag går hemåt, då stjärnorna börja tändas. Här och där
ligger en stuga, vars fönsterrutor blänka fram mellan de
bruna träden. Där inne bo människor — människor, som
födas och dö och utkämpa sina tysta strider, dem ingen
känner eller anar. I kväll förefalla de mig sällsamt heliga,
dessa människoboningar.

Men jag hör det klara och glada sorlet av en bäck, och
jag slår upp mitt öga och tänker —: se, jag är hemma.
Jag ser in genom fönstren — ja, där är ju hon, min hustru,
hon lutar sig just ned över den minstas bädd, och de två
andra barnen leka och glamma friskt. Och där sitter ju
min moder och läser i den stora boken — hennes huvud
är litet, nästan som ett barns, och ansiktet har en stilla,
silverljus glans. Det står blommor invid fönstret, och ett
ljus brinner på mitt bord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrstilla/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free