Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28. Andefödelsen. 321
intet annat övrigt än vad därunder ingått i ens egen person:
ett sinne, som hänger fast vid det sinnliga, det timliga, det
jordiska, med dess begär efter fåfänglig ära och fåfängligt
vetande, världsligt ägande och världslig lust; detta följer
med ur världen såsom en brännande själstörst, för vilken nu
saknas allt, som förut stillade den (Luk. 16:24). Likaså det
dåliga och låga, som under vidhängsenheten vid denna värld
sätter sig fast i människans själ: det egenkära och högmodiga
väsendet, det otillfredsställda, avundsamma, hatfulla,
trätofulla väsendet, som redan här anstiftar så mången
helvetesplåga i och bland människorna; detta tager man med sig ur
världen, och så blir det då först ett rätt helveteskval, när
allt argt världsväsende från alla världens tider och orter
strömmar tillsammans såsom i ett hav (Jes. 14:9 ff.; Matt.
13:41; Upp.-B. 21:8) — när de ting och personer, som här
ännu mildra det och hålla det inom sina skrankor, äro borta,
när det falska skenet och skimret, som vilade däröver, är
bortdunstat, allt det nuvarande fördöljandet, förhemligandet
och förskönandet har en ända, när allt ligger blott och
uppenbart i sin skam och skada och allt frambryter i sin bittra
giftfrukt såsom en pina, som tär på själen. Detta kallar
Skriften att av köttet skörda förgängelse eller fördärv (Gal.
6: 8), det kallar hon att gå förlorad: med detta köttsliv
förlorar man det eviga livet, själs-salighetens liv, vilket blott
skördas såsom frukt ur en gudomlig ande-säd; och i stället
därför får man numera, sedan man förgäves mottagit det
goda i detta livet, på en gång lida saknaden av detta
förlovade goda och smärtorna av det onda man medtagit.
Härför skyddar oss icke vår gamla födelse, ingen hög och
ingen låg födelse; därifrån räddar oss icke den medfödda
naturen med sin uppblåsta, vanmäktiga, befläckade ande och
korta köttshärlighet; därifrån räddar oss ej all världen med
allt sitt liv. Ty i vår natur och vår värld fattas oss, vad som
hörer till Guds rike, den eviga livsvärlden: det översinnliga
livets ande och kraft av Gud; varemot där härskar, vad som
är emot detta rike, vad som insnärjer oss i fördärvet: det
sinnliga livets, köttets makt, varav just den bittra fördärvets
21. Bedt-, Kristliga Tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
