- Project Runeberg -  Jubelvår /
188

(1986) [MARC] [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TJUGOFÖRSTA KAPITLET

Vari visas att främlingen icke är helt bortglömd av
världen och förtryckte statstjänstemannen
Johannissons chef förändras till det bättre.


Grannen på andra sidan väggen har tydligen
förflyttats. Ingen svarar där längre på främlingens
knackningar. Det är ödsligt och tomt. Endast då och då
rasslar det i luckan i dörren och han ser några vänliga,
välmenande ögon stirra in på sig. Våren har blivit
sommar, han kan se hur man timrar och arbetar i
Ljungsvik inför jubileet. Dag följer på dag och ingenting
händer, ingen besöker honom, ingen tycks längre minnas
att han existerar. Dörrarna hade präktiga lås och
gallren för fönstren var stadiga. Främlingen börjar
resignera till ett liv inlåst i sitt manuskript. Då ...

Knackar det på dörren och magre Johannisson
kommer in. Johannissons händer är tunna och hans röst
svag. Han sätter sig ytterst på stolen. Sitter stel i
ryggen och ser korrekt ut. Hans mörka kostym har
visserligen blanknött bak, men den är omsorgsfullt pressad
och borstad.

Johannisson säger att han bara ville hälsa på. Han,
Johannisson, vet att det känns skönt att få besök ibland
när man är ensam. Han hoppas bara att han inte stör.
Om han stör ska han gå med en gång. Säg bara till!
Han ser med stora och fuktigt ödestyngda hundögon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:43:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jubelvar/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free