- Project Runeberg -  Jul-aftonen /
44

(1844) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44
Han ämnade svara; hon vände bort Iiufvu-
det oeh tilläde: „. .. . . ...
”Kanske, — minnet af det förflutna ingifver
mig nästan en förhoppning; derom, — skall det-
ta göra dig ondt. Men det dröjer helt kort,
mycket kort, och du skall med nöje visa ifran dig
minnet bäraf såsom en svår dröm, ur hvilken (lu
iill din lycka snart vaknat. Matte du blifva lyck-
li<, på den lefnadshana, du valt dig!”
Hon lemnade honom, och de skiljdes at.
”Ande!” ropade Scrooge, ”visa mig ingen-
ting mera! För mig hem! Hvad njutning finner du
uti’alt plåga mig?”
”Blott en skugga ännu t” svarade anden.
”Nej, nej,” utropade Scrooge. ”Jag vill icke
se henne. Visa mig ingen mer!”
Men den oblidkeliga anden omslot honom med
bägge armarna oeh tvang honoin att askada livad
som nu följde. .
De befiinuo sig på en annan skadeplats, uti
ett rum, ieke synnerligen stort eller präktigt, men
innerligen trefligt. Utmed brasan satt en u.ig vae-
ker flicka, så lik den Scrooge nyss sett, att kan
trodde henne vara densamma, tilldess han Me
varse denna, nu en ståtlig matrona, s.t ande m.dt
emot sin dotter. I rummet gick det till med hul-
ler oeh bång, ty der funnos flera barn an Scrooge
i sitt upprörda sinnestillstånd kunde rakna, och
långt ifrån alt vara ”stilla oeh sed,ga, gjorde
hvart och ett väsen för tolf. Följden derat var
ett larm och huller utan like; men ingen tycktes
hrv sig derom; tvärtderemot logo mor och dotter
af hiertans grund och fröjdade sig derat; snar i an-
dade sig den sednare med i leken och len.nadc
ingalunda oantastad af de sma skrikhalsarna. Hvad
skulle icke jag velat gifva, om jag vant en bland
dem’ Dock hade jag aldrig kunnat vara sa haid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:44:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/julaftonen/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free