Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toyohiko Kagawa. Av Karl Fries - Till porträttserien som börjar å sid. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för honom form av bön. Han tar icke ett
steg utan att ha i bön vunnit visshet om,
att det är Guds vilja för honom. Då han
ibland för sina ögons skull måst tillbringa
långa tider i mörkt rum, har han icke bragts
ur fattningen genom tanken på det myckna
arbete som härigenom blivit eftersatt, utan
endast tackat Gud för detta oberäknade
tillfälle till bön och betraktelse.
Ej heller har han så gått upp i vad
amerikanarna stundom kalla »det sociala
evangeliet» att han tappat fotfästet i det
centrala inom kristendomen. Tvärtom:
Korset är för honom allt, vilket framgår av
följande citat ur ett anförande, som han i
januari 1931 höll i Tsinan-fu i Kina, dit
han begivit sig i syfte att i någon mån
söka häva de skarpa politiska
motsättningarna mellan Kina och Japan på grund av
det senare landets aggressiva åtgärder: »Det
finns blott en grundläggande princip i
kristendomen, och den är korset. Jesu
kors är det grundläggande på det sociala
såväl som på det religiösa området. Vi
frestas stundom att glömma detta och anse
Guds faderskap och människornas
broderskap som de grundläggande principerna.
Ja, de äro på sätt och vis grundläggande,
men om vi icke hava korset, så äga vi ej
heller Gud såsom Fader. Om vi icke hava
korset, så hänger mänsklighetens
broderskap i luften. Under i19:de århundradet
sysselsatte sig teologien mera med Kristi
personlighet och glömde nödvändigheten
av Kristi blod. Men ju mer man tänker på
grundlaget för den sociala reformen i
Kristi ande, finner man korset såsom dess
lösning.
Det ser ut som om många religiösa
tänkare beundra bergspredikan — Gandhi
tycker mycket om den — men
bergspredikan räcker inte till. Tolstoy tyckte också
om den, men om vi icke hava korset,
förmår den intet. Jesus gav oss som profet
bergspredikan och — vad mer är — han
tillämpade den, jämväl på korset.
Bergspredikan är en underbar etisk
undervisning, men om vi icke hava korset, förblir
den kraftlös. I Kina innehålla Mencius’
och Bok Su’s förkunnelse nästan
detsamma som bergspredikan, och inom den
japanska buddhismen närmar sig
Kegonsektens tankar i hög grad bergspredikans,
men de ha intet kors. Djupet i Kristi etik
låg i hans genomförande av dess principer i
livet och hans seger på korset.
Då vi tänka över Kristi kors, finna vi,
att hans död var något mera än ett bevis
på kärlek. Han säger själv på två ställen
(Matt 20: 28 och 26: 28) att hans blod
betyder återlösning. Många förbise denna
punkt och betrakta korset endast från den
sociala eller den etiska sidan och förgäta
Jesu djupa medvetande om sig själv såsom
Återlösaren.
I Jesu kors finner vår själ sin näring.
Jag brukar alltid mana mina vänner i
Japan till bön. Det är icke våra
ansträngningar eller mänsklig makt överhuvud som
skall kunna förändra historiens gång, utan
endast Guds Andes ingripande.»
Så tänker och talar denne märklige man,
vars bild jag sökt — om än mycket
ofullständigt — teckna och som varit och är
ett utkorat redskap i Guds hand till sitt
folks lyftning och frälsning.
 |
| Till porträttserien som börjar å sid. 25. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
