Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
beslutit att skicka mig i kloster. Men att komma dit
blir detsamma som döden för mig. Det gifves ingen
annan utväg än att fly, och om du ångrar dig, nåväl,
blif då qvar; visa mig blott hvar gången är, och jag
skall ensam leta mig fram.
Annas uppsyn visade vid dessa ord en sådan
fasthet i beslut, ja nästan trots, att Anders Käck blef helt
förbluffad.
— Djekeln i den flickan, tänkte han; inte trodde
jag, att hon hade så mycket mod.
Anua fortfor:
— Och dessutom har jag i ett bref, som jag
lemnat på mitt skrifbord, omtalat för gamle grefven,
hvarför jag flytt, samt bedt honom vara lugn. Jag har
också försäkrat honom om, att jag skall blifva väl
mottagen i svenska lägret. Säg, har jag rätt deri?
Anders Käck kände sig en smula förlägen, men
fann sig genast och svarade:
— Utan tvifvel, nådig fröken. När kung Karl får
veta anledningen till er flykt, skall han nog taga er i
sitt beskydd. För sig sjelf tänkte han: Så framt han
inte genast skickar hem dig igen.
— Nå, då är ju allt godt. Låtom oss börja vår
vandring då!
Nu var det ej värdt för Käck att streta emot
längre, han fattade den unga flickans hand och började gå
framåt, men hade icke hunnit uttaga många steg,
förrän han stannade.
— Ett skott, utbrast han. Två — — tre — —
fyra — — det är svensk lösen. Oud ske lof, man
kommer för att befria oss!
— Hvad menar du?
— Svenskarne ligga för slottet.
— Nå, så mycket bättre; då ha vi ej långt
att gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
