Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Port Elizabeth 11. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Port Elizabeth 11. 5.
Timmermannen är ännu inte hemkommen, men
kaptenen är icke orolig utan ser tiden an. Vid frukostdags
kommer meddelande från polisen att den saknade
befann sig i gott förvar i arresten och kunde avhämtas
mot erläggande av en liten avgift. Genom bemedling
av vår konsul, överste Oosthuizen, fingo Hugo
Lindberg och jag vara närvarande, då timmermannens mål
uppropades i domstolen. Åhörarna voro hottentotter,
kaffrer och blandgods av verkligt skurkaktigt
utseende. Man hade varit nog tillmötesgående att låta
»vårt» mål komma först på listan.
Syndarens namn skreks nedåt en trappa, som ledde
från det Inferno, där nattens fångst förvarades.
Timmermannen kom upp med ett humoristiskt leende på
sina något trasiga läppar. Huvudet var ombundet med
stora bandager, ty han hade varit redlöst berusad och
förlorat hälften av ett öra. För övrigt var hans
hälsotillstånd det bästa. Han dömdes att plikta 10 shillings,
vilken dom han tycktes bära med jämnmod, ty han såg
mycket oberörd ut, van som han var vid liknande
situationer. Kaptenen erlade plikten och vi avtågade,
jag en erfarenhet rikare.
Jag har alltid tyckt att åhörarna vid rådhusrätten i
Stockholm sett ut som bovar, men de Port
Elizabethska hajarna och hyenorna verkade alla kapabla att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
