Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Hon hade inga förpligtelser; aldrig hade hon
uppmuntrat någon man. Derför harmade det henne
dubbelt, att man hade beskylt henne för det.
Isynnerhet blossade hennes vrede upp, då hon
tänkte på doktorn; men det var en vrede smärt-
sammare än någonting som hon i sitt lif erfarit.
Och fastän hon ej hade någon kärlek att be-
gråta, låg hon dock och snyftade hela natten efter
den qväll, då farbror Anders rent ut hade frågat
om hon ville bli hans hustru. Men då hon hade
gråtit ut, blef hon kall och förnuftig, och hön
styrkte sig med den tanken, att nu skulle hon då
visa dem alla, och doktorn först och främst, huru
orätt de hade gjort henne.
Om morgonen gaf hon farbror Anders sitt ja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
