- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
128

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ting, och yxan ligger instucken under vedtraven
därute.»

»Var inte ledsen, Olle. Folk ska väl täaka på
oss och hjälpa oss ut. Vi ska inte misströsta, barn.
Bara vi reder oss över den här dagen, så går det
nog bra.*

>Nog går det bra med födan», sade Olle, »vi
ha ju en bit bröd än och frukten och ett kvarter vatten
vid pass. Men kölden. Om vi bara hade yxan, så
kunde jag ju hugga sönder något bråte. Men här
är ju så rysligt kallt.»

»Vi har en gammal trästol på vinden. Den
kunde vi allt bända sönder.»

Olle kröp efter stolen och hörde, hur det
väsnades uppe på taket av storm och snö. Han märkte,
att yrvädret fortfor med samma våldsamhet som
kvällen förut, och att det tillika var bitande kallt.
Det rös i honom ända in till märgen, medan han var
däruppe.

Och dagen skred fram i halvmörkret. De
sysselsatte sig, så gott de kunde, och gjorde då och då
upp en brasa i kokspisen. Det stora spjället vågade
de ej öppna av fruktan för att hela vindens raseri
skulle urladda sig genom skorstenen. Huru
välsignade de icke Lenas gåva under denna dag. Vid
middagstiden kokade mor Anna välling av vattnet
och litet rågmjöl, och sedan de förtärt var sin
tallrik, var det slut med att kunna förskaffa sig något
varmt mera.

Så gick den dagen. Kölden var svår, men de
hade ännu ett och annat smått, som kunde tjäna
dem till bränsle, och de hoppades allt jämt att få
höra människoröster utanför.

De sovo om natten i samma säng. De försökte
att uppmuntra varandra, så gott de förmådde.
Ingendera ville tillstå hur svårt de kände det. Men tätt
slutna intill varandra, för att hålla sig varma, sovo
de natten över.

En ny dag kom med sammp, halvmörker och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free