Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
under de senare åren. Till och med gamle
Jörgen märkte det och blef så modig, att han
grymtade litet om vinet till hvarje söndag.
Men se, det gick nu för långt tyckte Amalie
Katrine, och han fick då sitt pass så grund-
" ligt påskrifvet, att han icke kom igen mera;
värre var det med Fredrikke.
En söndag sade den unga prestfrun:
»Jag tror sannerligen, att mamma kokar
en half ko hvarje söndag till den här soppan.»
»Ja, men så är den också så stark, att
jag känner den i ryggmärgen hela veckan; låt
mig få en sked till mamma.»
Det var Peder, som brukade komma sin :
mor till hjälp, när det drog ihop till en scen.
Men Fredrikke lät ej föra sig ur spåret; hon
kastade en hastig blick på sin man, som satt
bredvid, blekfet och slapp, men mycket värdig.
Det var på det hela taget en öfverraskande
olikhet i det yttre mellan dessa två invärtes
så öfverensstämmande äkta makar; ty medan
Morten ständigt blef korpulentare, hade Fre-
drikke blifvit helt mager efter bröllopet. Det
ungdomliga i uttrycket, som hade afrundat de
något skarpa dragen, hade hon mist; och hon :
hade: fått något fågelaktigt genom de runda
ögonen och näsan, som blifvit torr och spetsig.
Sedan hon alltså hade styrkt sig genom
Fortuna. TE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
