Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxvi Inledning.
som utgjorde Kronans betydligaste inkomst,
voro orättvist afsöndrade, yrkade han ett
skadestånd, och fordrade intet mindre än
att hvart tredje hemman i Riket, andeligt
eller verldsligt, skulle tillfalla Konungen,
aom en ersättning för hvad han förlorat.
Ett så obetänksamt påstående kunde
icke annat än störta honom. Ett ingrepp
i Presterskapets rättigheter borde uppreta
detta mäktiga stånd, och Kyrkans
förbannelser ljungade omkring Albrekt; men
denne Regent var van att icke frukta för
andeliga vapen; han föraktade
bannlysningen, och företog srg att verkställa hvad
han beslutat. Straxt utblossade ett
borge-ligt krig med alla de rysligheter det
med-förer; Konungens anhängare, hatade och
förföljde, trodde sig äga rätt att hämnas pä
de svagaredet motstånd deras sjelfsvåld
erfarit af de mäktigaste ; mord och plundring
Tüjde deras framtågande; endast den
beväpnade kunde försvara sin egen boning,
och kojans värnlöse åbo, likasom den
ensamme vandraren, hade intet annat hopp
än möjligheten att undgå eller bedraga
dessa sträfvande flockars uppmärksamhet.
Utan tvifvel hade Albrekts rådgifvare
förutsett det missnöje, och, kan händ»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
