Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Eriks gemak» synnerligen grundligt men ur vår tids synpunkt
mindre lyckligt, av arkitekten F. W. Scholander. Ungefär
samtidigt restaurerades även ett par av de övriga praktrummen,
bl. a. Gyllene salen, ehuru mindre ingående. På 1880-talet
fortsattes restaureringsarbetena under ledning av arkitekten
Helgo Zettervall, varvid slottets yttre restaurerades. Vid denna
tid tillkommo de nuvarande ståtliga tornhuvarna som
avlöste äldre olikformade sådana med för vår äldre
arkitektur mera karaktäristiskt kynne. Även en del inre arbeten
utfördes i samband härmed. Till denna sistnämnda restaurering
beviljade 1884 års riksdag 80,000 kr.
Då de av Zettervall ledda arbetena avslutades, befann sig
slottets yttre i ganska gott skick och i det inre hade
rummen i huvudvåningens södra och västra längor samt i delar
av norra längan mer eller mindre ingående restaurerats, så att
de kunde visas för allmänheten, medan däremot östra längans
fortfarande befunno sig i det djupaste förfall sedan den tid,
då de tjänade som spannmålsmagasin. Detsamma var
förhållandet med hela bottenvåningen som så gott som helt och
hållet hade blivit inredd till fängelse och där denna inredning
fortfarande fanns kvar. Under de närmaste 30 åren efter den
Zettervallska restaureringen inskränktes underhållsarbetena till
att i huvudsak gälla byggnadens tak och väggar, medan slottets
inre av brist på medel endast ytterst nödtorftigt kunde
underhållas, varför rummen så småningom åter kommo att verka
tämligen förfallna. Till detta intryck bidrog också i hög grad
att byggnaden var starkt hemsökt av trämask, som gjorde
stora skador på den värdefulla inredningen.
Det var därför ett från många håll uttalat önskemål, för
vilket Länsstyrelsen i Kalmar 1919 gjorde sig till tolk, då
styrelsen på initiativ av landshövding John Falk hos
Byggnadsstyrelsen anhöll om åtgärder till slottets iståndsättande. Med
anledning härav uppdrog Byggnadsstyrelsen åt författaren av
denna uppsats att inspektera slottet och att uppgöra program
för dess iståndsättande. Efter den plan som då utarbetades
igångsattes arbetet 1920 och har sedan årligen fortsatts.
Något extra anslag har icke stått till buds utan arbetena ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
