- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XIII. (1925) /
37

(1898-1962) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

gamla folkliga organisation och jurisdiktion, som ofta nog kan
visas äga tusenårig tradition bakom sig, äro av stort värde att
lära känna och det är med tanke härpå, som vi meddela
följande notis om primitiv rättskipning bland fiskarbefolkningen
i Stranda härad.

Källan till vår notis är tidningen Barometern, där en
intresserad bygdeforskare, framlidne rektor W. Goyer, i numret
för den 17 november 1916 under titeln »Bygdeanteckningar»
meddelat vissa utdrag ur rättegångsprotokoll från Stranda
häradsrätt i Mönsterås vid förra århundradets början.
Handlingarna i målet visa att bonden Johan Larsson samt
drängarna Per Månsson och Sven Nilsson på Löfö (i Ålem socken)
instämts till tinget att ansvara för det de med slagsmål ofredat
drängen Daniel Danielsson därstädes, under det de ute i sjön
å det s. k. Mannegrundet hade sillfiske för händer. De
anklagade svarade, att Daniels angivelse endast härledde sig av
kitslighet och vore alldeles obehörig, emedan svarandena vid
nämnda tillfälle endast på lek fattat honom i händer och fötter
samt lindrigt »skakat» honom mellan några stenar, allt i
enlighet med en gammal plägsed då någon inom fiskelaget visade
sig vårdslös. Målsägaren Daniel Danielson påstod emellertid,
att den föregivna »leken» varit alltför allvarsam, emedan han
erhållit blodvite — för övrigt hade han aldrig givit sitt bifall
til! en sådan våldsam behandling.

Vid förhöret berättade kärandens vittnen, att de vid
ifrågavarande tillfälle legat inne i den på Mannegrundet befintliga
fiskeboden, då Daniel kommit in, blodig om munnen, och
berättat att svarandena på detta våldsamma sätt »skakat» honom.
Svarandesidans vittnen intygade, att det inom fiskelaget var en
gammal överenskommen plägsed, att den som vårdslöst
tillstängde dörren till den där uppförda sjöboden till straff därför
skulle av de övriga på sådant sätt behandlas, att han lades
kull på marken varefter »bakändan» stöttes mellan ett par
stenar. På detta sätt hade man också behandlat Daniel, som
gjort sig skyldig till berörda försummelse, men man bestred
att han misshandlats. Målet resulterade i att svarandena helt
frikändes varemot Daniel Danielsson ådömdes ersättning för
deras inställelse vid tinget.

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/13/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free