Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
det gamla, länge i sitt naturliga skick brukade
dryckeshornet» (se sid. 201—202). — Någon uppgift att
ordet skruv (annorstädes) använts i den speciella
betydelsen »dryckeskärl», har jag ej funnit. — Hos Firmenich
översättes ordet (troligen felaktigt) med »Schraube»,
»Zapfen am Fass».
79. weler adj., »duktig», »villig», »flitig», »arbetsam», »rask»
(Linder, Rietz). (Se samma ord på rad 114.) 1 Stagnels
»Banque-routieren» säger »Drängen» pä sid. 36: Men dä en väler
kär, må Ni tro, å inte en täcken gnofwe, som min förre
Husbonne: för denne kan äta op så möcke en kuäll, som
den andre kunne föa hela Hushållet mä en hel Jul. — Veler
torde endast förekomma i Kalmar län och därtill
gränsande socknar. Däremot förekommer allmänt v iller, »god»,
»ypperlig».
80. Gu frögdar deras Själ. Frasen Gud fröjde själen! betydde
ursprungligen »Gud unne hans (eller hennes) själ ro!»
och användes i from mening. Denna betydelse har det
ännu hos t. ex. Serenius 1741 och Lind 1749, vilka
översätta Gud frögde hans själ! med resp. »God rest his soul»
och »Gott lass ihn wohl ruhen». Samma mening hos
frasen föreligger i bröllopskvädet. (Jmf. Stagnels
»Banque-routieren», där Thore sid. 57 yttrar: Sä at ja nu sinner då
min sali Far, gläe själen, sae te mäj på sitt sista. (Numera
har uttrycket karaktär av något vardagligt och halvt
föraktligt och brukas om en död person, med vilken man
stått på mindre god fot eller ej gillat (ung. = »jag vill
honom intet ont»),
83. belangar är numera nästan utdött och begagnas blott i
uttryck sådana som vad den saken belangar, så–-,
vad det belangar — och (någon gång) belangande–.
Då det förekommer, att det vanligen i arkaiserande eller
skämtsam stil. (Se vidare under «belangar» i Svenska
akademiens ordbok.)
86. sku. Att apocope inträder vid skulu, var under äldre
nysvensk tid ganska vanligt, t. ex. hos Frese 1726:
»Under min långsamma och swåra siukdom»: Förr sku’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
