Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lg
till hjälp, enligt konungens mening hålla sig berett. Även
mottager denne av Kristian III vid flera tillfällen senare under
upproret ivriga uppmaningar att rusta av alla krafter, framför
allt till sjöss. Fienderna i Tyskland intogo alltjämt en hotande
hållning, och Gustaf kunde med skäl anse dem stå bakom
stämplingarna i Småland. Det avböjande svar, konungen
nyligen lämnat kejsaren på dennes framställda anhållan om
penninghjälp mot turkarna, den s. k. Turkensteuer, bidrog
naturligtvis ej till att minska spänningen dem emellan. För
»the Burgundier och Niderlandische landhen> hade konungen
redan i mars samma år uttalat sina farhågor, i det han fruktade,
att dessa »snartt skulle winnleggie sig, och biude till, att göre
någett fientlig infall hijtt vdj wårtt Rike>.!) Handelstraktaten
med Frankrike var ej ägnad att göra konung Gustafs oro för
holländarna mindre. >»Then vmilde och gamble Konung Chri-
stierns barns och theris målsmendz och tformynderis anhang»>,
varmed avsågs såväl pfalzgreve Fredrik som hertig Albrekt av
Mecklenburg, är ett uttryck, som konung Gustaf vid denna
tid börjar använda i sina brev i samband med oroligheterna i
Småland och stämplingarna mot riket. Säkerligen hade han
också all orsak att frukta faran från det hållet. Delningstrak-
taten av 1534 talade sitt tydliga språk. — Mest brännande var
dock frågan om Liäbecks hållning. Det med denna stad 1537
slutna fördraget hotade att utgå vid Bartolomeitiden (slutet av
augusti) detta år, och konung Gustaf kände ej läbeckarnas
avsikter. — Starka skäl till förberedande militära åtgärder funnos
alltså. Konungens vid denna tid ofta framställda begäran om
»siöfaritt folck> pekar på att han väntade ett anfall utifrån.
Under det alltså konungen intog denna avvaktande hållning,
växte Dackes skaror med rask fart. Den skenbara eftergiven-
heten i den förres brev till smålänningarna torde ha bidragit
till att göra dessa djärvare och mindre böjda för en fredlig
uppgörelse. Bönderna i Möre, Konga och angränsande härader
lämnade sina gårdar och anslöto sig till fribytarhövdingen,
1) Reg. 27 mars 1542.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
