Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
och samtal återföra dem till lydnad. Att på samma väg bringa
»skogstjuvarna» till underkastelse insåg han omöjligheten av.
Mot dessa fanns endast ett medel. Därför har Gustaf aldrig
frångått sin ursprungliga plan — utom vad beträffar tidpunkten
att sända hela rikets krigsmakt till Småland. Men detta före-
tag kunde naturligtvis ej påbörjas, innan konungen hållit det
till Bartolomeitiden bestämda mötet med allmogens utskickade.
Det hade omöjliggjort ett positivt resultat av förhandlingarna.
Vid desamma behövde han dessutom krigsmakten att stödja
sig på. Därför uppskjutes dennas sammandragning till nämn-
da tidpunkt.
. Vid samma tid skulle, såsom förut nämnts, fördraget med
Lybeck utgå. Respekten för denna stad torde ännu ha varit
stark nog för att delvis ha varit orsaken till de rustningar,
som gjordes. I allmänhet har man dock ej tillräckligt beaktat
den utrikespolitiska situationen vid denna tid utan ansett varje
:. konungens åtgärd i militärt avseende dikteras av hänsynen
till de upproriska smålänningarna.
Gustaf” själv förebär i skrivelserna den 6 aug. som orsak
till de kraftiga rustningarna ett av konung Kristian i Danmark
begärt möte vid gränsen. Stille anser detta endast utgöra en
tom förevändning för konung Gustaf att, trots stilleståndet,
kunna fortsätta rustningarna mot smålänningarna, därvid allt-
jämt betraktande dessa såsom enda föremål för de militära
åtgärderna. i
Att den danske konungen begärt ett sammanträffande någon-
städes vid gränsen för att därvid tillsammans med konung
Gustaf dryfta de gemensamma, hotande farorna utifrån och
måhända även frågan om Blekingeinvånarnas hållning gentemot
de upproriska smålandsbönderna, är ej ägnat att förvåna.
Dylika framställningar göras även i det följande vid ett par
tillfällen under upproret!). Man torde framför allt lägga märke
till att uppgiften om detta möte ej lämnas några bönder utan
GÅ 1) Se konung Gustafs brev 10 dec. 1542 (Reg.) och Tegel, Konung
Gustaf d. I:s historia II nov. s. å., samt Reg. 23 juli 1543 och 1 egel, anf.
arb.: sommaren 1543.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
