Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
en vidare och större synpunkt. Den sista gnistan av gammalt
nationsagg vore utsläckt menade han och svenskar och danskar,
som härstamma från samma folk och ha samma intressen
»måga, när och var de råkas, älska och bemöta varandra som
vänner och bröder».
Det blev också en lyckad »union» i Kalmar, där hela staden
var i rörelse, då »Iris» lade an vid kajen. Kanonsalut hälsade
från stadsvallarna, och studenterna hälsades av en deputation
med danske vicekonsuln Roosval samt kammarjunkaren och
skalden Carl af Kullberg i teten. Det blev också en i hög
grad lyckad festlighet i unionssalen. Det måste ha varit en
stor dag för Sylvander, tack vare vars ingripande det hela fått
en så lyckosam utgång.
Men även vid ett par andra tillfällen förde han
skandinavismens talan med all ära. Det var vid en fest för Kalmar
regemente, då det i juni 1848 samlades i staden för att inskeppa
sig till Skåne och Danmark för att deltaga i dansk-tyska kriget.
Det var en prövningens tid för skandinavismen, som nu från
studentförbrödringens idylliska tid flyttades mitt in i krigets
bistra verklighet. En fest var nu anordnad på Rostad, där den
förnämste talaren åter var Sylvander.
Några år senare — 1856 — kom ett nytt studenttåg till
Stockholm, förande med sig danska och lundensiska studenter.
Och nu mottogos de med stor och oförställd hänförelse i
Kalmar, som bjöd de danska gästerna hela sin stads skönhet
i rikt blommande juni och samtidigt stora famnen vid en fest
i Rostadsparken, där lektor Sylvander på nytt med varma och
väckande ord hälsade gästerna välkomna.
Ett annat område, där Sylvander skulle komma att verka,
var inom bildningsförbunden med mera skandinaviskt betonad
karaktär. Redan vid sitt inval i Å. M. hade han 1848 föreslagit,
att sällskapet borde taga initiativet till en bildningscirkel, men
man avslog motionen under hänvisande till den
omständigheten, att en sådan redan fanns i Kalmar, med vilken man i
stället borde samverka. Sylvander kom därför att taga verksam
del i bildandet av ett skandinaviskt läsesällskap, en idé, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
