Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
i kalmarorten, vilken representeras av namnen N. i. Löfgren,
Abraham Ahlqvist och Volmar Sylvander. Dessa tre bilda ett
triumvirat av forskare som ristat sitt namn djupt och starkt
i vårt läns historia. På ett utmärkt sätt representerade
Löfgren och Ahlqvist forna tiders hembygdsforskande prästerskap,
Sylvander åter, var en lysande företrädare för de
forskningstraditioner, som Kalmar skola och gymnasium alltid ägt. Det
må också erinras om att den berömde riksantikvarien Bror
Emil Hildebrand var utgången ur kalmarorten — han föddes
1806 på Flerohopp. Till tidens kalmaritiska forskarskara bör
man också räkna läkaren Chr. Ekman, en lärd samlare som
genom sin verksamhet gjort vetenskapen väldiga tjänster —
det var han som bl. a. upptäckte manuskriptet til! Linnés
Nemesis Divina.
Löfgrens storverk äro hans herdaminne »Clerus
Calma-riensis» och hans landskapsbeskrivning »Kalmar och dess stift
i Småland», den senare från åren 1828, den förra från 1836—41.
Av landskapsbeskrivningen utkom tyvärr endast ett fragment,
det viktigaste partiet, det topografiska kom aldrig till trycket.
Där de nu ligga i Vitterhetsakademiens arkiv utgöra de
Löf-grenska manuskriptsamlingarna dock en ovärderlig källa för
all. senare hembygdsforskning.*)
Ahlqvist skapade i sin Ölands Historia av 1822—27 sitt
livsverk — en av 1800-talets allra bästa svenska
landskapsbeskrivningar. För detta arbetet hade han i hög grad fått
förmånen att utnyttja Löfgrens öländska forskningsmaterial.
Med dessa båda forskare måste Sylvander utan tvivel redan
som yngling ha kommit i beröring, och umgänget med dem
kan kanske rentav ha bidragit att väcka hans slumrande håg
för studier av denna gamla bygds minnen.
Det som främst karakteriserar Löfgrens arbete är hans frihet
från vetenskapligt kannstöperi — han går allvarligt och troget
direkt till de monument forntiden lämnat oss i arv och stu-
*) För ett flertal uppgifter rörande Sylvanders vetenskapliga ställning
och gärning har jag att tacka M. Hofréns arbete »Kalmar Län i litteraturen»
(manuskript).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
