Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
gårdsplanen som bildar denna gräns, och det är detta stängsel
som ger ölandsgårdens kulturgeografiska ställning. Gårdar av
detta slag äro nämligen det utmärkande för större delen av
Götaland, framför allt Småland och Östergötland. Söder om
detta område härskar den skånska gården, som är en enda
inbyggd fyrkant av ladugårdskaraktär. I norr ”möter först
Mälardalsgården, där gränsen mellan gårdshalvorna markeras
genom en särskild huslänga, och ännu längre i norr den nord-
svenska gården, som består av en med timmerlängor kring-
byggd odelad gård av mangårdskaraktär.!) Det är alltså utpräg-
lad götakultur i ölandsgårdens planbild. Liknande är fallet
beträffande material och teknik, som kommit till användning,
ehuru det här är lättare att påträffa detaljer av mera öländsk
skaplynne — en bygds kultur är ju i ganska hög grad bero-
ende av de. naturliga förutsättningarna, och skogfattigdomen
och stenrikedomen på Öland ha därför kommit att spela en
stor roll för byggnadssättets allmänna karaktär. En verklig
skog av fastlandsmått äger ön endast längst i norr, det är
Böda kronoskog, och byggnadssättet i de allra nordligaste
socknarna har också kommit att präglas härav — här träffar
man korsknutade timmerhus och gärdsgårdar av fastlandstyp.
De öländska boningshusen uppträda i en långt rikare varia-
tion än inom något område av motsvarande storlek på fast-
landet. Ön är ju nära 15 mil lång och det är givet, att det
t. ex. måste föreligga någon geografisk skillnad mellan kultu-
ren i norr och söder på detta långsmala land. Södra partiet
av ön har sålunda efter allt att döma varit starkt orienterat
mot sydsvensk och kontinental kultur, medan de nordligaste
socknarna, Bödaskogens kulturområde, förete en hög- och
nordsvensk karaktär i byggnader och bohag.
Ett intressant bevis på sydölands anknytning till sydsvensk
fastlandskultur är den forna förekomsten av en typ av bonings-
hus, som nu ej längre är påvisbar på ön, nämligen den hustyp
som enligt Sigurd Erixons terminologi brukar benämnas det
sydgötiska huset. I allmogespråket bär typen namnet >loftstuga>
1) Erixon: Svenska gårdstyper. Rig 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
