Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Bondefältet vid Bröms I676-—77.
Genom freden i Roskilde 1658 upphör Brömsebro visserligen
att vara gränsort mellan Sverige och Danmark, men därför undgår
det ännu icke fullständigt de faror, en dylik plats lätt kan blifva
utsatt för. Särskildt under kriget 1675-—79 tedde sig förhållandena
i trakten mycket oroliga, i det de s. k. snapphanarne foro svårligen
fram därstädes. i
Riksrådet Ebbe Ulfeldt hade då i uppdrag att sörja för försvars-
verket inom Kalmar län, men stora svårigheter mötte honom härvid
på grund af den fattigdom, som rådde öfverallt inom länet. Kraftigt
understöddes han emellertid i sina sträfvanden, i synnerhet hvad Södra
Möre angår, af dess duktige och verksamme fogde, Nils Ströman
(senare adlad Ehrenström), hvilken samlade omkring sig en skara
mörebönder, det s. k. Bondefältet, hvarmed han troget höll vakt
längs kusten och blekingsgränsen. Sitt hufvudkvarter hade Ströman,
åtminstone tidtals, vid Bröms (namnet Brömsebro användes ej iden
tidens handlingar), där ”den möriska bondevakten” synes hafva gjort
god nytta”). MSärskildt afvände den sommaren 1676 ett af snapp-
hanarne tillämnadt anfall på öfverstelöjtnant Gååses gård 1 Värnaby.
Den 23 augusti samma år grepos vid Sprattlebo, en gård nära Bröms,
tre snapphanar, hvilka af Ströman fördes till Kalmar, där de dömdes
till stegel och hjul såsom ”mandråpare, röfvare och förrädare mot
den ed, de såsom svenska undersåtar svurit Sveriges konung och
land”. De dömda voro Markus Blom, svensk tullnär 1 Kristianopel,
samt bonddrängarne Per Persson från Rödeby och Lars Nilsson från
Fridlefstad. Särskildt synes Markus Blom hafva varit fruktad af
möreborna, hvilka under rättegången sände ett särskildt ombud, Per
Svensson i Lilla Hyltan i Torsås socken, till rådstufvurätten i Kalmar
och bådo, att Blom såsom en öfverdådig skälm icke skulle komma
lös igen, ”utan de måge blifva honom kvitta och entledigade, emedan,
om han ställdes på fri fot igen, så vore pefruktandes, det han torde
hos dem uti Södra Möre många skälmstycken: anstifta”. Vid upp-
forslingen från slottet till rådhuset rymde de från stadsgevaldigern
+) Följande framställning grundar sig hufvudsakligen på Sylvander,
anf. arb., IX, s. 272 ff. Citaten ur Ulfeldts bref äro hämtade ur nämnda
arbete, då fört. ej lyckats få reda på den af S. omtalade ulfeldtska
brefsamlingen. :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
