Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
il
på Kristianopel återvändt till Kalmar, anmodade Ulfeldt bonom att
ombestyra utrustningens fullbordan, men landshöfdingen ursäktade
sig med att slottskamreraren icke hade några penningar därtill.
Fsjälsanlier skälet synes dock hafva varit, att han af fruktan för ett
danskt anfall på Kalmar ej ville släppa krigsfolket från staden.
Högeligen förtörnad öfver landshöfdingens invändningar, gaf Ulfeldt
då i ett bref, dagtecknadt hufvudkvarteret Bröms den 23 nov., med
stor skärpa luft åt sin förbittring, ”förundrande sig högeligen, huru
han (slottskamreraren) kommer till sådant att säga, i betraktande
han ögonskenligen sett såväl min till Miählenbruch som tullnären
Walrof gifna revers på penningarna och vet, att de stå under hans
disposition”. Ulfeldt hade nämligen mot revers i eget namn lånat
400 rdr af handlanden Möhlenbruch och tullförvaltaren Wallrawe
i Kalmar och ställt dessa penningar till slottskamrerarens disposition
för truppernas utrustning. ”Hvad eljest Sanitzfolket vidkommer”,
tillägger Ulfeldt i sitt bref, ”så har man den säkra kunskap, att
folket ej så mycket sjuknar, som herr landshöfdingen förmäler; vill
önska, att jag hade öfverste Tungel tillbaka, efter jag ser honom
där å orten ingen hjälp hafva att vänta. Kunnandes jag ej tillfyllest
eftertänka, att Kungl. Maj:ts och Kronåns tjänst skall studsa för
några partikulierers rädsel och banghet, väl vetandes ingen fiende i
år vara för Kalmar att vänta, efter fienden sådan styrka ifrån sin
armé ej kan detachera, samt dessutom 16 stora och små örlogsskepp
nu ifrån Stockholm under vägen till Kalmar äro”.
Oaktadt alla dessa svårigheter fick Ulfeldt i början af 1677 en
liten här samlad vid Bröms, hvilken sedan förstärktes med en del
andra trupper under Johan Gyllenstierna och bröderna Hans och
Axel Wachtmeister, hvartill slutligen kom den från Möre ånyo upp-
bådade allmogehären under Ströman, 2000 man stark. Bondebären
anfördes i öfrigt af sina fogdar och länsmän eller andra bygdens
mera framstående män; till krigspräster hos allmogen hade dom-
"kapitlet förordnat rar i Högsby, Ryssby, Ljungby och
Torsås, öfver hvilka kyrkoherden i Söderåkra, Holger Catonius, skulle
hafva öfverinseendet såsom ”director”"). Högsta befälet öfver hären
+) Kalmar domkapitels bref till de nämnda prästmännen den 24
oktober 1676 (Domkapitlets arkiv)... — Kyrkoherden. Catonius sökte i
skrifvelse af den 26 s. m. undanbedja sig uppdraget, men domkapitlet,
som icke hade någon annan att sätta i hans ställe, förnyade redan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
