Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag menar dig. Hur skall ett äktenskap kunna
bli lyckligt mellan oss? Jag bara frågar.
Där var det. Ville han slå upp nu genast?
Sannas hjärta hoppade av förväntan.
— Du tycker att jag inte passar för dig?
Hon lekte med sitt ringprydda finger på
bordet. Om hon själv bröt förlovningen, skulle hon
aldrig bli fri från moderns förebråelser. Verner
skulle kunna göra det på ett fint sätt, så att
modern sedan skulle lasta skulden på honom. Ty
sådan var han också. Finkänslig. Så sympatisk!
Och när hon tänkte detta, stack det till i henne,
som om det hon nu givit sig in i — föresatsen
att få Verner ond — ändå gjorde henne ett
grand illa.
Men nu sade han det:
— Jag tror inte att det kommer att gå.
Hon förstod att det var tungt för honom att
säga det. Som om han bestämt sig för en vara
och så upptäckt att han lcomme att förlora på den.
— Adjö då!
Hon gick mot dörren, inte så karskt som nyss.
Hon stängde den sakta efter sig.
Det knakade åter som av gamla knotor, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
