Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
hemställde Tjernberg, att målet i förevarande hänseende måtte
återförvisas till Domänstyr. för saklig prövning.
Sedan målet därefter remitterats till Domänstyr. för avgivande
av utlåtande, yttrade Domänstyr:s revision i avgivet memorial
följande: I resereglementet för domänverkets tjänstemän funnes
intet direkt stadgat om tid för räknings ingivande. I § 12
stadgades emellertid att, därest fråga uppstode beträffande
resekostnads-pch traktamentsersättning, varom bestämmelse icke återfunnos i
detta reglemente, allmänna resereglementets stadganden skulle
träda i tillämpning. Enligt 24 § 2 st. sistnämnda reglemente
skulle räkning å resekostnads- och traktamentsersättning ingivas
inom ett år, efter det resan eller förrättningen avslutats. Därest
så ej skedde, vore rätten förfallen, där ej K. M:t annorlunda
med-gåve. Såsom motiv för införande av denna tidsbegränsning angavs
i vederbörande proposition, att, därest förrättningsman till
vederbörande myndighet ingåve sin reseräkning först lång tid efter det
förrättningen ägt rum, det ofta mötte svårighet eller föranledde
tidsödande besvär och extra arbete att kontrollera, huruvida icke
kostnaden för samma förrättning förut blivit helt eller delvis
betald, samt att det dessutom låge i förrättningsmannens eget
intresse att förete sina reseräkningar snarast möjligt för ersättningens
utfående. Den omstä]^digheten, att resekostnadsersättningen i
detta fall liksom för huvudparten av verkets tjänstemän utginge i
form av fast resekostnadsanslag, som fastställdes per kalenderår
med ett för månad bestämt belopp, torde icke befria vederbörande
från skyldigheten att för erhållande av tillägg till som i detta fall
respenninganslaget för år 1934 ingiva framställning härom före
1935 års utgång. Snarare torde det, när det gällde ett för helt år
fastställt resekostnadsanslag, för den granskande myndigheten
vara’ ännu svårare att kontrollera planläggning, samåkning,
eventuell erhållen särskild reseersättning m. fi. omständigheter, som
kunde inverka på skäligheten av ifrågasatt tillägg.
.1 utlåtande över besvären hemställde Domftnstyr. under
hänvisning till ovan angivna memorial, att besvären icke måtte bifallas.
Målet avgjordes i KammarR. d. 22 okt. 1936, därvid KammarR.
(kammarr.r:t von Sydow, föredragande, assessorn Almqvist och
e. o. assessorn Ankalrswärd) ej fann skäl att göra ändring i
Domänstyr :s beslut, så, vitt detsamma överklagats.
Kammarr.r:t Bratt, med vilken byråchefen Ripe instämde,
förklarade sig skiljaktig och anförde: Som stadgandet i 24 § 2 ßt. av
allmänna resereglementet icke kan anses vara i förevarande fall
till-lämpligt samt ej heller föreskrift i övrigt finnes meddelad, på grund
varav Tjernbergs anspråk skulle vara-förfallet, alltså prövar jag
rättvist att med undanröjande av överklagade beslutet, så vitt Tjernberg
däremot fört talan, visa målet i denna del åter till Domänstyr. för
ny behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
