Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
torde böra framhållas det orimliga i att den, som tingsmeriterat
sig, skulle i lönetur komma i sämre läge än den, som omedelbart
efter examen anställdes hos K. B. Likaväl som den senare kunde
få hela sin tjänstetid i statens tjänst tillgodoräknad, måste den
förre kunna utan några formella invändningar få samma förmån.
Psilander ville också framhålla, att K. B. i Jönköpings län genom
beslut d. 13 okt. 1931 förklarat hans tjänstgöring d. 12 febr.’—d.
30 juni och d. 5 juli—d. 16 aug. 1923 samt d. 15 okt. 1923—d. 30
sept. 1925 likvärdig med tjänstgöring såsom extra länsbokhållare.
Genom utslag d. 3 okt. 1935 förpliktade RilcsräJc.V. med gillande
av anmärkningen Tiselius och Stårck att, gemensamt eller vilkendera
gälda gitte, ersätta statsverket 312 kr. 50 öre, envar av dem dock
öppet lämnat att hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet.
Tiselius, Stårck och Psilander besvärade sig hos KammarR.
under yrkande om anmärkningens ogillande, därvid de båda
förstnämnda anförde: Det torde kunna antagas, att Rlksräk.V. i fråga
om rätt att tillgodoräkna domsagotjänstgöring av skilda grader icke
gjorde skillnad mellan extra länsbokhållartjänst (.19 graden) och
länsbokhållartjänst av 2 klass (21 graden). Detta syntes även
vara en konsekvens av det förhållandet att för lönetur å
länsbokhållartjänst av 2 klass utan ringaste gensägelse fått
tillgodoräknas all tidigare länsbokhållartjänstgöring oavsett den
tjänsteställning, vari sådan tjänstgöring fullgjorts. Förevarande mål måste
alltså anses hava prejudicerande verkan även i fråga om lönetur
för extra länsbokhållare och extra länsnotarier. En utredning
av revisionen ang. praxis i fråga om löneklassplacering för
tjänstemän vid länsstyrelserna i 19 och 21 graden hade varit
önskvärd, eftersom den av Riksräk.V. gillade anmärkningen
innefattade en ståndpunkt, som strede mot praxis till den del densamma
vore K. B. bekant. I fråga om praxis kunde till en början
hänvisas till vad Psilander upplyst om sin lönetur å förut
innehavd befattning som extra länsbokhållare i Jönköpings län.
Genom det i hans förklaring omförmälda beslutet av d. 13 okt. 1931,
varemot anmärkning icke framställts, hade han för lönetur fått
räkna större delen av sin andre notarietjänst. K. B. i sagda
län hade även tidigare -— genom beslut d. 1 maj 1931 rörande
extra länsnotarien Erik Sjöholm, vilket beslut företetts uti ett av
härvarande K. B. d. 9 juni 1932 prövat ärende — medgivit
tillgodoräknande av andre notarietjänst. I nyssnämnda d. 9 juni 1932
avgjorda ärende hade vidare åberopats tvenne av K. B. i Skaraborgs
län d. 29 juli 1929 resp. d. 21 maj 1930 meddelade beslut om
löneklassplacering för extra länsbokhållaren Erik Hellman och
dåvarande extra länsnotarien Leo Wohlstein. Båda dessa tjänstemän
hade för lönetur å e. o. tjänst i 19 graden fått tillgodoräkna sin
tjänstgöring som extra notarie i domsaga. I fråga om Wohlstein
torde kunna ifrågasättas om icke hans rätt till sådant
tillgodoräknande fastställts av KammarR. genom återförvisningsbeslut d. 18
febr. 1930. Slutligen kunde nämnas, att de båda e. o.
befattningshavarna i 19 lönegraden vid därvarande K. B. tillgodoräknats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
