Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
till ersättning jämlikt 6 § K. K. d. 30 juni 1920, berodde
tydligen på att revisionen ansåge, att bestämmelserna i sistnämnda
författningsrum aldrig kunde vara tillämpliga, då en tjänsteman
nödgats flytta till följd av befordran eller förordnande å högre tjänst.
Yid tillämpningen av de i K. K. meddelade bestämmelserna ang.
flyttningsèrsättning borde emellertid skillnad göras mellan, å ena
sidan, de fall, då befordran eller förordnande meddelades efter
ansökan eller anmälan — ersättning jämlikt 6 § K. K. kunde då icke
ifrågakomma — samt, å andra sidan, de fall, då befordran eller
förordnande: meddelades utan föregående ansökan eller anmälan —
den för tjänstemän, som förflyttades utan egen ansökning eller
därom uttryckt önskan, jämlikt sistnämnda författningsrum
medgivna särskilda förmånen skulle då gälla. — Vad anginge
ersättning till Lundbom för merutgift till följd av kostnad för bostad å
såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten hade, då
revisionen ansett sig icke kunna medgiva, att av
beskattningsmyndigheterna tillämpad beräkning av hyresvärdet för fastigheten i
Stockholm kunde tagas i betraktande vid beräkning av ifrågavarande
merutgift, från Stockholms stads fastighetskontor införskaffats
ett intyg, av vilket det framginge, att fastighetskontoret
uppskattat årsomkostnaderna för ifrågavarande fastighet vid tiden för
om-handlade flyttning till 2,700 kr., däri ej inbegripet kostnader för
värme. Fastighetskontoret hade således vid sin beräkning kommit
till ett värde, som överstege det av Lundbom åberopade.
I påminnelser anförde revisionen bl. a. följande: I avd. F, 1 §
ifrågavarande författning uppdelades de tjänstemän, som över
huvud taget kunde erhålla flyttningsersättning i två kategorier,
nämligen dets sådana, som utan egen ansökning eller därom uttryckt
önskan förflyttats från en tjänstgöringsort till en annan, och dels
sådana, som till följd av befordran eller förordnande att
uppehålla högre tjänst nödgats flytta till annan ort än den förutvarande
tjänstgöringsorten. Det torde vara ofrånkomligt, att uttrycket
nödgats flytta avsåge att i den sist angivna kategorien inrymma
sådana, som utan ansökan eller anmälan befordrats eller förordnats
att uppehålla högre tjänst. Därför syntes det vara alldeles
uteslutet, att tjänstemän, som befordrats eller förordnats att uppehålla
högre tjänst, kunde hänföras till den först angivna kategorien och
sålunda vara berättigade till ersättning jämlikt 6 §.
Genom utslag d. 19 nov. 1935 har RilcsräTcV. (hrr Jehander,
Andersson och Lundin), enär Lundbom jämlikt K. K. d. 30 juni
1920 (nr 529), avd. F, 5 §, finge anses hava varit berättigad
uppbära ersättning för merkostnad för bostad med det till honom
utgivna beloppet, prövat skäligt att, med gillande i övrigt av
anmärkningen, förplikta Lager, Andree och Eliaeson att, gemensamt
eller vilken gälda gitte, ersätta statsverket 300 kr., envar av dem
dock öppet lämnat att hos vederbörande söka sitt åter efter
befogenhet.
Från beslutet var t. f. revisionskommissarien Sandberg
skiljaktig och fann skäligt att, med gillande av anmärkningen, förplikta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
